Människor
År 1885 firade Konstakademien i Stockholm sitt 150-årsjubileum. Det året revolutionerades den svenska konsthistorien. Medan den dåvarande kung Oscar II öppnade festligheterna med en stor utställning hade en motrörelse bildats. En grupp konstnärer som kallade sig Opponenterna öppnade sin egen utställning några hus längre bort, strax efter jubileumsutställningen. De kritiserade akademiens läroplan och krävde att den skulle moderniseras.
I Opponenternas utställning ingick kända konstnärer som Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström och Anders Zorn. De tog med sig sina konstnärliga strategier främst från Frankrike: det matematiska perspektivet som ärvts från renässansen blev mer individuellt; detaljer i naturen avbildades som självständiga motiv. Konstnärerna ville att deras målningar skulle föra naturen nära betraktaren. Intrycket blev viktigare än naturalistiska panoramor. Idealisering, symmetri och harmoni i landskapet skulle övervinnas. Därför lämnade konstnärerna sina ateljéer och målade direkt i naturen.
Skillnaderna mellan akademin och Opponenterna kunde dock inte separeras knivskarpt. Vissa konstnärer ställde ut i båda utställningarna. Samtidigt blev friluftsmåleriet populärt inom akademin. Här valde konstnärerna dock fortfarande ut delar som i ateljén omvandlades till traditionellt harmoniska eller dramatiska landskap. Dessutom skulle konstnärliga metoder från Frankrike anpassas till svenska förhållanden. Författaren August Strindberg krävde till exempel att Nordens geologiska och klimatmässiga särdrag skulle avbildas med de rätta färgerna. Hans missnöje riktade sig mot "frankiseringen" av den svenska konsten.
Tankesmedja
På 1600-talet fick man en ny syn på världen: i det heliocentriska eller kopernikanska systemet var jorden inte längre universums centrum, utan solen. Nicolaus Copernicus hade på 1500-talet i detalj utarbetat denna idé som funnits sedan antiken.
Den kristna kyrkan var en bitter motståndare till det nya systemet. Konflikten mellan kyrkans auktoritet och den fria vetenskapen pågick ända in på 1800-talet. Det var inte förrän 1822 som den katolska kyrkan officiellt tillät publicering av verk om modern astronomi.
Den kopernikanska världsbilden påverkade också landskapsmåleriet. I Adam Elsheimers målning "Flykten till Egypten" från 1609 avbildas natthimlen för första gången som ett kosmiskt rum. Horisonten är låg. Det finns inget övernaturligt ljus. Det kommer istället från elden, månen och stjärnorna. Även Vintergatan sträcker sig diagonalt över himlen. Elsheimers målning var så populär att den kopierades otaliga gånger av andra konstnärer. Det finns ett sådant exemplar i museets samling. När man jämför de olika versionerna märker man dock snabbt att de som kopierade verket inte förstod Elsheimers ursprungliga bild. Kanske den som gjorde just den här kopian medvetet ignorerade de kosmiska fenomenen. Vi kan varken se stjärnor eller Vintergatan i kopian. Tonvikten ligger helt på den bibliska scenen.