Hobbyprojekt gav jobb hos Thomas Alva Edison
Carl Gustaf Lagerlöf föddes på en gård i Kinda. Under sin uppväxt drömde han om att bli folkskollärare. Kanske skulle planerna gått vägen om han inte kommit i konflikt med sin lärare under studierna i Linköping.
Istället blev han urmakare. Det i kombination med hans intresse för astronomi gjorde att han tillverkade detta ur under 1880-talet. Efter sju års arbete bestämde han sig för att lotta ut det färdiga uret och skickade några av lottsedlarna till sin bror i Amerika.
Genom en slump råkade Thomas Alva Edison, mannen som uppfann glödlampan, se en av lotterna och ville få kontakt med tillverkaren av uret. Lagerlöf använde pengarna han fick för försäljningen av lotterna till att resa till Amerika och arbeta i Edisons fabriker.
Om Carl Gustaf Lagerlöf
- Född: 1859, Tidersrum, Kinda
- Mamma: Fredericka Pettersson
- Pappa: Sven Gustaf Pettersson, skomakare
- Död: 1908, Amerika
Historiens ur
De första mekaniska uren tillverkades någon gång under 1300-talet. Både före och efter det har den astronomiska tiden varit viktig för människors tidsuppfattning. Genom att se var solen står på himlen kan vi få en uppfattning om hur lång tid av dagen som gått och hur lång tid det är kvar tills kvällen kommer. Nattetid kan stjärnornas placering visa vilken tid på året det är så väl som hur timmarna går.
Astronomiska ur utgår från himlakropparnas rörelser för att sedan visa tiden mot en urtavla. Det finns också planetarium, en mekanisk modell av solsystemet, som visar himlakropparnas rörelser runt solen. Dessa blev populära i slutet av 1700-talet i samband Isaac Newtons teori om gravitation vilken kunde förklara planeternas omloppsbanor. Kanske hämtade även Lagerlöf inspiration från dessa modeller.
“...som en mekanisk almanacka, vilken ytterst kompletteras med en urtafla som visar tiden i timmar och minuter.”
- Lagerlöf om sitt ur
Visste du att
Anledningen till att du kan se universaluret här idag är att Landssekreterare Adolf Wallenberg vann lottdragningen av uret. 1895 skänkte han det till Linköpings Museum, nuvarande Östergötlands museum.
