Meny
Undersökta hus vid Pryssgården markerade på karta. Från utgrävningsrapporten från Riksantikvariämbetet
Undersökta hus vid Pryssgården markerade på karta. Från utgrävningsrapporten från Riksantikvariämbetet

Fingeravtryck från bronsåldern

Här kan du se fynd från en stor bronsåldersboplats vid Pryssgården utanför Norrköping. På boplatsen hittades flera hundra kilo keramikskärvor.

En del skärvor är från förvaringskärl och matkärl medan andra kommer från tunna skålar som kanske togs fram vid finare tillfällen som när det kom gäster.

På en av skärvorna finns fingeravtryck från ett barn, troligen är det barnet som har gjort kärlet.

Om du tittar noggrant på keramikskärvan längst ner i montern finns det flera gropar som är avtryck från fingrar. I det markerade området finns ett avtryck som är stort som ett barnfinger.

Frustande häst

I montern med föremål från Pryssgården finns ett ovanligt föremål som kallas tuyère. Det är ett munstycke av lera, format som ett hästhuvud och det har suttit längst fram på en blåsbälg av skinn.

Blåsbälgen användes för att blåsa in luft i elden och få den så varm att brons kunde smältas. När bälgen trycktes ihop pressades luften ut ur munstycket med ett ljud som låter som en häst som frustar med näsborrarna.

Bild på del av föremål i bränd lera.  Dekorerad med en med streckdekor och två små utskott. Arkeologer har tolkat formen som en hästmule i änden av ett rör som lett luften från en bälg, ned i en härd där man smälte brons. Inlån från Historiska museet
Blästermunstycket som formats som en hästmule. Foto: Statens historiska museer.

Hällristarnas hem

Boplatsen vid Pryssgården är en av de största förhistoriska boplatserna vi känner till i Sverige. Här kan vi följa hur livet förändrades på en och samma plats under flera tusen år.

Ett hundratal hus har hittills upptäckts, främst från den yngre bronsåldern och järnåldern. Genom att analysera fynd och jordprover från de tusentals gropar som hittades på boplatsen har arkeologerna kunnat ta reda på vad människorna hade för djur, vad de odlade och vad de åt.

Vissa av groparna grävdes för att få material till lerklining, en blandning av lera och halm eller gödsel, som täckte husens väggar eller för att få lera till keramikkärl. Andra har använts för matlagning, förvaring och för att tillverka keramik. Inte långt från boplatsen finns hundratals hällristningar från bronsåldern och boplatsen har därför kommit att kallas Hällristarnas hem.

 Ett gropsystem från utgrävningen av den stora bronsåldersboplatsen vid Pryssgården, Norrköping. Foto: Fredrik Molin.
Ett gropsystem från utgrävningen av den stora bronsåldersboplatsen vid Pryssgården, Norrköping. Foto: Fredrik Molin.

Kort om boplatsen

En av de största boplatserna vi känner till från förhistorisk tid i Sverige. Finns vid området Pryssgården i Norrköping. 

Fynd vi ställer ut:

  • Keramikkärl bestående av 27 ihopfogade fragment.
  • Två fragment av en mindre skål med öra, troligtvis lokalt tillverkat.
  • Nio fragment av en skål i så kallad Lauzitskeramik, möjligen importerad.
  • Blästermunstycke, nio fragment.  
  • Tio keramikfragment från ett större kärl. Fragmenten ligger så det som varit kärlets insida syns. Den svarta ytan på fragmenten är en organisk beläggning, alltså spår av maten eller vätskan som funnits i kärlet.
  • Kärl, 17 st fragment. De små fördjupningarna som syns på flera ställen i ytan är fingeravtryck från när kärlet formades. Fingeravtryckens storlek avslöjar att de kommer från ett barn. 

 

Föremålen som visas är inlån från Historiska museet, Statens historiska museer.

Tillbaka till översikten