Lappade lappar
Det du ser i montern är barnkläder som hittats i en statarbostad. Byxorna är lagade med lappar som därefter lagats med ytterligare en lapp; lapp på lapp. Knapparna har tagits bort för att återanvändas.
Barnkläderna hittades på vinden till en statarbostad strax utanför Linköping. De trasiga och lappade plaggen vittnar om att de slitits under många år. Kanske har barnen som burit dem ärvt dem från storbondens barn? När jackan hittades låg en kastanj i fickan. En sparad skatt?
I flera decennier låg barnkläderna på en vind, antingen medvetet sparade eller bortglömda. En dag hittades de och blev en del av museets samlingar. Här får de representera alla de östgötar som levt ett hårt liv med små marginaler.
Om statarsystemet
Statarsystemet var en anställningsform som innebar att den som tog tjänst på en gård inte fick pengar i betalning för sitt arbete utan oftast bara mat och husrum. Kontraktet kunde förlängas eller avbrytas under den vecka man fick ledigt varje år, den så kallade slankveckan i slutet av oktober. Systemet uppkom någon gång under 1700-talet och avskaffades 1945.
Avskaffandet skedde i samband med jordbruksavtalet som undertecknades 12 oktober 1944. Det innebar att betalning nu skulle ske i form av kontanter och i avtalet ersattes ord som ”husbonde” med ”arbetsgivare” och ”dräng” med ”karl".
Hårda arbetsdagar
Arbetsdagarna för statarna var långa och hårda, ofta mellan 12 till 14 timmar. 1920 blev det lag om åtta timmars arbetsdag för arbetarna inom industri men för lantarbetarna skulle det komma att dröja.
Kamp mot systemet
Kampen för statarsystemets avskaffande var intensiv under tidigt 1900-tal. Författare som Ivar-Lo Johansson och Moa Martinsson bidrog till debatten genom sina skildringar av det hårda statarlivet.
"Från mitt sjunde till mitt tolfte år packade mor ihop vårt enda möblemang fjorton gånger. Lika många gånger packade hon upp igen. De flesta flyttningarna gällde statplatser i Östergötland, Sörmland och Uppland."
- Moa Martinson, Tidningen Vi 1937
