Leif Wallentinsson är intendent vid avdelningen Samlingar och konservering på Östergötlands museum. Han har jobbat i olika roller på museet i närmare 30 års tid, men tycker fortfarande att det är lika spännande när en ny fotosamling anländer.
– Varje ask kan innehålla överraskningar, säger han.
Den senaste samlingen att ansluta till museets många samlingar kommer från två privatpersoner i Huskvarna. Det handlar om ungefär 200 glasplåtar och 100 positiv, det vill säga framkallade bilder, från den första halvan av 1920-talet.
Fotografen Holger Roos (1908–1983) var tidigare okänd för Leif Wallentinsson och kollegorna.
– Bilderna är från hans ungdomsår i Vreta kloster. Enligt döttrarna var det en viss inkomstkälla innan han började utbilda sig. Han har framkallat bilderna i vykortsform, så det var sannolikt för att sälja dem som vykort i trakten, säger Leif.
Många motiv är från Ljungsbro och här finns både familjeporträtt och topografiska motiv, bland annat på Cloetta som anlades 1902.
– Han har fotat lite runt om och här finns miljöer som idag är borta, miljöer som försvann när de byggde nytt kraftverk – så som Malfors kvarn. Det var motiv vi inte hade, säger Leif.
Hans arbete är lite av ett detektivarbete. De viktigaste källorna är kyrkböcker och folkbokföringar, men ofta måste han fråga sig fram för att hitta information om motiven. Den lokala hembygdsföreningen brukar ofta kunna vara till stor hjälp.
– Det handlar om att sätta liv på ett anonymt motiv. Det gläder också många. Det är kul att kunna kontakta till exempel hembygdsföreningen och berätta om den nya samlingen.
Östergötlands museum tar in ungefär 1–5 fotosamlingar om året. Vid en förfrågan görs bedömningen utifrån vissa urvalskriterier, till exempel verkshöjd och skick. Exakt hur många glasplåtar och fotografier som finns i arkiven vet ingen, men det är åtminstone över en miljon stycken.
I museibyggnadens källare finns två klimatmagasin med anpassad temperatur och ytterligare ett arkiv för framkallade bilder. Utöver det hyr museet även plats i regionarkivet.
– Bilderna ska ju bevaras i evinnerliga tider, säger Leif.
Plåtarna eller bilderna som kommer in rengörs vid behov och ett urval skannas, digitaliseras och publiceras i Digitalt Museum tillsammans med en kort beskrivning, för att visa på att samlingen finns. Sedan finns det mer att upptäcka i arkivet för den som vill utforska samlingen närmare.
– Glasplåtarna är jättetacksamma. Det blir en extrem upplösning. De är tåliga och bleknar inte så lätt, säger Leif.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det bästa är när man får ett riktigt tidigt motiv från en känd plats, till exempel när man uppför Stora hotellet eller anlägger Carl Johans park. Något som ingen nu levande har sett förut. Men det är också kul att se förändringar i tiden, som i frisyrer och mode, säger Leif Wallentinsson.
Här kan du själv botanisera bland Östergötlands museums samlingar i Digitalt Museum och här kan du även läsa mer om vårt arkiv och bibliotek.
Text: Jeanette Söderwall
Publicerad 2023-10-04