Vi kan tyvärr inte spela videon för dig
På grund av dina cookie-inställningar kan vi tyvärr inte visa den här videon för dig. Du behöver acceptera cookies för kategorierna Nödvändiga och Marknadsföring för att videon ska kunna spelas.
Ändra cookie-inställningar
Pågående projekt
Fältsäsongen 2025 genomför Östergötlands museums arkeologer bland annat en sju veckor lång undersökning vid Klinga utanför Norrköping, på uppdrag av Norrköpings kommun. Redan på utgrävningens första dag uppenbarade sig lämningar från stolphål och gamla eldstäder, så kallade härdar. Det första fyndet var en malstenslöpare; en rund sten som användes för att mala och mortla råvaror.
Vid en förundersökning för några år sedan hittades här en mängd lämningar i form av bland annat eldstäder, gropar, stolphål efter stolpburna byggnader, delar av keramikkärl, vävtyngder från vävstolar och djurben från hushållsavfall. Lämningarna är daterade till cirka 300 f.Kr–500 e.Kr, d.v.s. äldre järnålder och en bit in i yngre järnålder.
Under rubriken Aktuellt kan du läsa en längre artikel om arbetet. Du är också välkommen att följa Östergötlands museum i sociala medier för löpande uppdateringar!
Arkiv och magasin
I museets arkiv och magasin har vi tillgång till kunskap och föremål som samlats in under nästan 100 år. Mycket av materialet handlar just om arkeologiska undersökningar eller föremål som hittats vid t ex jordbruksarbete.
Denna samlade kunskap hjälper oss att sätta in dagens samhälle i ett historiskt sammanhang.
Publik verksamhet
Att delge vår kunskap och våra tankar om Östergötlands historia är ett centralt uppdrag för museets arkeologer. Vi arbetar ute i länet med visningar, föredrag, kursverksamhet och exkursioner. Tillsammans med museipedagogerna besöker vi skolor, producerar utställningar och genomför olika programverksamheter på våra grävningar. Särskilt viktigt är vårt arbete med barn och ungdomar.
Vi producerar också informationsmaterial och fornminnesskyltar. Uppdragen kommer från föreningar, företag, kommuner och andra intressenter.
Fornlämningar
Vi har alla ett ansvar för att skydda och bevara de fysiska minnena från forna tider – fornlämningarna.
Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen och definieras som anläggningar eller lämningar efter människors verksamhet under forna tider och som tillkommit genom äldre tiders bruk. De ska dessutom vara varaktigt övergivna och ha tillkommit före år 1850. Lagskyddet omfattar även en skyddszon kring lämningen, ett så kallat fornlämningsområde.
Förhistoriska gravar, till exempel högar, rösen eller stensättningar, är vanliga fornlämningar. Rester efter boplatser och arbetsplatser utgör också fornlämningar, men även lämningar från senare tider, såsom exempelvis torplämningar och milstolpar, är idag vanligt förekommande fornlämningar.
Kulturhistoriska lämningar
Många fornlämningar syns inte ovan jord, eftersom de övre delarna har förstörts eller täckts över. Ett exempel är medeltida kulturlager i städer.
Lämningar som kan antas vara tillkomna efter år 1850, såsom t ex kolbottnar samt vissa torp- och kvarngrunder, räknas som Övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa lämningar faller under skogsvårdslagens hänsynsparagrafer och ska om möjligt behandlas med samma hänsyn som fornlämningar.
I takt med att samhället förändras, förändras också innebörden i fornlämningsbegreppet. De lämningar som är Övriga kulturhistoriska lämningar idag, kan räknas som fornlämningar om några år.
Fornfynd
Fornfynd är föremål som hittas i eller vid en fornlämning eller som kan antas vara från tiden före 1850 och som saknar ägare. Man är skyldig att anmäla ett fornfynd om:
- det är funnet vid fornlämning
- föremålen är två eller flera
- föremålen är av guld, silver, koppar eller brons
Anmälan ska ske till museet eller länsstyrelsen. Ett enstaka föremål kan man få behålla. Men det är viktigt att få det registrerat; varje fornfynd är en viktig pusselbit för att förstå historien.
Skog och lämningar
I våra skogar finns många lämningar från olika tider och verksamheter. Här finns bl a förhistoriska gravar och omfattande stensträngssystem, torpgrunder med tillhörande odlingsmarker och rester efter stengärdesgårdar.
I skogen har man även tillverkat tjära och s k tjärdalar finns i riklig mängd i länets södra delar. Man har också tillverkat kol i kolmilor och platserna för dessa ses som stora runda förhöjningar i marken, så kallade kolbottnar, ofta med en närliggande kolarkojgrund. I närheten finns ibland även en eller flera grunder efter kvarnar, sågverk och hyttor, belägna i en större bäck eller åfåra.
Temadag
Arkeologidagen är en återkommande programpunkt, sista söndagen i augusti varje år. Dagen är ett uppskattat tillfälle för oss arkeologer att möta allmänheten.
Tidskrift
Årligen utkommer tidskriften Arkeologi i Östergötland, ett samarbetsprojekt med Arkeologerna vid Statens historiska museer, Stiftelsen Kulturmiljövård och Östergötlands museum. Senaste numret kan du köpa via museets förlag.
Blogg
Personal från avdelningen för arkeologi och byggnadsvård på Östergötlands museum bloggar på Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland.