Löfstad slott byggdes mellan 1637 och 1660 på uppdrag av fältmarskalken Axel Lillie. Efter ombyggnationer under 1600- och 1800-talet finns här inslag av såväl renässans- som barock- och rokokostil. Idag är Löfstad inte minst känt för sin koppling till Axel von Fersen, vars syster Sophie von Fersen ägde slottet runt sekelskiftet 1800.
Den sista ägaren, Emilie Piper, avled 1926 och lämnade slottet att förvaltas av Östergötlands museum. Möbler, konstverk, gardiner, kläder, föremål, linne och serviser finns kvar. Totalt rymmer samlingen på Löfstad slott cirka 34 000 föremål.
Berätta om någon rolig detalj kring slottet?
– I norra flygelns torndel finns tre våningsplan, som tre vindar med trappor och stora rum där väggarna har klotter från 1800-talet. Där finns också en gammal dörr med dekormåleri, troligen från sent 1600-tal. En annan träport visar att man månade om djuren, en äldre träport i källaren har en kattlucka i plåt, säger Klara Johansson.
Letar efter skador
Klara går igenom slottets gästvåning. Hon ser över golv, väggar, tak, fönster, dörrar och fast inredning så som väggfasta skåp.
– Vi tittar efter exempelvis färgsläpp, putssläpp, fuktskador och sprickor i väggar och tak, förklarar hon.
I gästrum nio, ett av de lite större rummen, har hon noterat tapetsläpp. Detta kommer att bli ett jobb för konservatorerna.
Museets byggnadsantikvarier graderar olika skador med färger. Rött betyder åtgärda nu (0–2 år), gul (2–5 år) och grön (5–10 år). Idag fick däremot 2–5 år markeras som blått.
– Jag hittade ingen gul penna så fick bli blått idag, säger Klara och skrattar.
Kulturvård för framtiden
Samtidigt börjar Johan Bergström gå igenom paradvåningen. På denna våning finns bland annat Emilie Pipers sovrum, en matsal och bibliotek.
– Man arbetar systematiskt och det är viktigt att ta ett rum i taget, säger han.
Syftet är att ge fastighetsägaren ett konkret program för förvaltningen. Genom att dokumentera byggnadens historik och skador kan man planera åtgärder med jämna intervaller och använda rätt metoder och material.
– Det handlar om att kunna förutse skador och agera i tid, vilket ger en ekonomisk trygghet. Planen underlättar för fastighetsägaren att ta hänsyn till husets kulturhistoriska värde och förvalta det på rätt sätt, berättar Johan.
När nytt möter gammalt
För att de moderna installationerna ska smälta in i den historiska miljön har stor omsorg lagts vid detaljerna. Alla nya rör och radiatorer har målats in för att harmoniera med rummens övriga färgskala och därmed bli en naturlig del av interiören istället för ett störande inslag.
– Jag och en arkitekt har gått igenom rummet med ett noggrant färgkodssystem för att hitta rätt nyanser. Genom att måla in radiatorer och rör döljer vi de moderna tilläggen och bevarar rummets ursprungliga karaktär, berättar Klara.
Text: Anton Bergqvist
Publicerad: 260609
Här kan du läsa mer om museets byggnadsvårdstjänster.
Läs mer om Löfstad slott här.
