Slottet uppfördes omkring 1660 och är ett av Sveriges mest välbevarade 1600-talsslott. Det finns än idag föremål och detaljer bevarade från den tiden. Under nio generationer var slottet bebott av samma släkt. Den sista ägaren, Emilie Piper, avled 1926 och lämnade slottet att förvaltas av Östergötlands museum. Allt finns kvar som hon lämnade det; konstverk, möbler, gardiner, kläder, föremål, linne och serviser. Totalt rymmer samlingen på Löfstad slott cirka 34 000 föremål.
Vi följer med museets två byggnadsantikvarier Klara Johansson och Johan Bergström under en arbetsdag.
Berätta om någon rolig detalj kring slottet?
– I norra flygelns torndel finns tre våningsplan, som tre vindar med trappor och stora rum där väggarna har klotter från 1800-talet. Där stod också en gammal barockdörr från tidigt 1800-tal. Nere i källaren finns en ännu äldre träport med en tillhörande kapplucka i plåt, som faktiskt sträcker sig så långt bak som till sent 1600-tal, berättar Klara.
Letar efter skador
Klara går igenom slottets gästvåning. Hon tittar på golv, väggar, tak och övrigt som fasta möbler och dörrar.
– Vi tittar efter exempelvis färgsläpp, putssläpp, fuktskador och sprickor i väggar och tak, förklarar hon.
I gästrum nio, ett av de lite större rummen, har hon noterat tapetsläpp. Detta kommer att bli ett jobb för konservatorerna.
Museets antikvarier graderar olika skador med färger. Rött betyder åtgärda nu (0–2 år), gul (2–5 år) och grön (5–10 år). Idag fick däremot 2–5 år markeras som blått.
– Jag hittade ingen gul penna så fick bli blått idag, säger Klara och skrattar.
Kulturvård för framtiden
Samtidigt börjar Johan gå igenom paradvåningen. På denna våning finns bland annat Emilie Pipers sovrum, en matsal och bibliotek.
– Man arbetar systematiskt och det är viktigt att ta ett rum i taget, säger han.
Syftet är att ge fastighetsägaren ett konkret program för förvaltningen. Genom att dokumentera byggnadens historik och skador kan man planera åtgärder med jämna intervaller och använda rätt metoder och material.
– Det handlar om att kunna förutse skador och agera i tid, vilket ger en ekonomisk trygghet. Planen underlättar för fastighetsägaren att ta hänsyn till husets kulturhistoriska värde och förvalta det på rätt sätt, berättar Johan.
När nytt möter gammalt
För att de moderna installationerna ska smälta in i den historiska miljön har stor omsorg lagts vid detaljerna. Alla nya rör och radiatorer har målats in för att harmoniera med rummens övriga färgskala och därmed bli en naturlig del av interiören istället för ett störande inslag.
– Jag och en arkitekt har gått igenom rummet med ett noggrant färgkodssystem för att hitta rätt nyanser. Genom att måla in radiatorer och rör döljer vi de moderna tilläggen och bevarar rummets ursprungliga karaktär, berättar Klara.
Läs mer om museets byggnadsvårdstjänster här.
