
Relationen mellan människa och hund rör sig mellan omsorg och makt och är inte alltid ömsesidig. Hunden dyker återkommande upp i både konsten och litteraturen. Det här är något som Östergötlands museums nya utställning Best in Show sätter fingret på. Vi möter hunden i dess olika roller; som följeslagare och motspelare älskad och formad, otämjd och ibland hotfull.
– När man står inför alla de här hundmotiven slås man av hur mycket vi projicerar av vår egen natur på dem. Det är det som är den stora upptäckten och det som gjorde denna utställning så rolig att göra. Det mynnar ut i att det här handlar om oss, säger Ebba de Faire, museets konstintendent och utställningens curator.
Bergsgraven en inspiration
Ebba de Faire berättar att det var Bergsgraven, det mest kända arkeologiska fyndet på Östergötlands museum, som gav den första ingången till ämnet. I graven som visas i utställningen Vägen hit finns skelett efter både människor och hund.

– Man ser att hunden har haft en så central social plats hos människan och i människans liv; att man till och med begravdes med sin hund för 4500 år sen. Det är ett fascinerande bevis på vår starka relation till hunden. Det – i kombination med att vi har ett par starka hundmotiv i våra egna samlingar – gjorde att vi började utveckla idén.
När Ebba förstod att Lars Lerin har en privat konstsamling med hundmotiv valde hon att kontakta honom. Tillsammans med museets konstpedagog Åsa Nyberg Botshinda hälsade hon på hemma hos den folkkära konstnären och valde ut ett drygt 20-tal målningar till utställningen.
Nu hänger de alla inuti den stora ”hundbur” som finns uppbyggd mitt i utställningsrummet.
– Vi kände att det var roligt att associera utställningens form eller scenografi till just naturfärger och att det fanns en rastgård, säger Ebba.

Detektivarbete
Bland de många andra inlånen ses exempelvis den dramatiska 1600-talsmålningen Björn attackerad av hundar av Abraham Danielsz Hondius (Nationalmuseum) och Ingens hundar av Staffan Hallström (Länsmuseet Gävleborg), såväl som samtida verk av Tilda Lovell (skulpturen Skymningshund) och Martin Jacobson (målningen The Other Dog II).
Ebba är särskilt nöjd med att performancekonstnären Kjartan Slettemarks pudelkostym kunnat bli en del av utställningen.
– Dräkten har använts av konstnären i olika framträdanden och är inlånad från hans efterlevande. En pudel är passande både för att det matchar Goethes Faust men också för att pudeln är Östergötlands landskapshund.

Konst möter litteratur
Johann Wolfgang von Goethes Faust är en av tio litterära klassiker som ingår i utställningen; starka hundporträtt av bland andra Astrid Lindgren, August Strindberg, Franz Kafka och Arthur Conan Doyle.
I rummet finns specialbyggda bänkar där besökaren kan sitta och läsa eller lyssna på utdrag upplästa av Åtvidabergsprofilen Philip Kullgren och skådespelarna Niki Gunke Stangertz och Johan Paulsen.
– Konst är ordlös, men vi har hittat ett sätt att kombinera det med litteraturens hundporträtt. Det förtydligar vår mänskliga relation till hunden, tack vare att de här berättelserna finns nedskrivna. Och så gamla som 700 år före vår tideräkning, säger Ebba och syftar på Homeros Odysséen.

Olika fördjupningar
Den som vill förkovra sig mer i det litterära spåret ska anmäla sig till den bokcirkel som museet arrangerar i samarbete med Linköpings stadsbibliotek. Fyra av böckerna som lyfts i utställningen kommer att läsas och diskuteras.
Andra program i samband med utställningen är till exempel hundkroki, Art-AW med hundtema, guidade hundpromenader i Linköping under ledning av en arkeolog samt olika former av skapande för barnfamiljer.
Museet har dessutom gett ut en egen bok med samma titel som utställningen. Ebba är redaktör för den rikt illustrerade essäboken, med texter skrivna av Hanna Hellqvist, Göran Greider, Per Jensen, Viveca Adelswärd, Lars Lerin och Kalle Dixelius.

Vill väcka känslor
Tillbaka till utställningsrummet. Här ska Best in Show husera till och med 21 mars 2027. Ebba berättar att hon och utställningsteamet har velat skapa en generös, varm och lockande utställning.
– Känslan är att det ska vara inbjudande och hjärtligt, begripligt och intressant. Att den har flera olika nivåer; som man får skala av likt på en lök. Det blir djupare och djupare. Det finns något för alla men ändå med en möjlighet att fördjupa sig. Om man innan tror att konst är tråkigt så ska man känna att det inte är så när man kommer in här.

Vad tror du att utställningen kommer att väcka för känslor hos besökaren?
– Jag tror att man kommer att börja fundera på sin egen relation till hunden. Tanken är att utställningen ska väcka känslor. Det är hela aspekten: från glädje till skräck. Liv och död. Jag tycker att det är kul om vi kan få till, säger Ebba de Faire.
Text: Jeanette Söderwall
Publicerad: 260518
