Kraften i källorna – källkritikens roll i en värld med falska fakta
I en tid då historiska fakta relativiseras och förvrängs blir kunskaper om att finna och källkritiskt värdera källor allt mer betydelsefullt. Vad krävs egentligen för att ett påstående ska kunna betraktas som vetenskapligt styrkt? I det här föredraget berättar historikern Björn Lilieblad om hur kulturarvet används på ofta tvivelaktiga sätt i sociala media och hur kulturarvsaktörerna skulle kunna inta en mer aktiv roll i att bemöta de som vill använda historien till sina egna syften.
Varför är det viktigt att förstå historia?
I det här föredraget får du veta mer om hur historien hjälper oss att förstå hur vårt samhälle har blivit som det är – och varför människor har tänkt och handlat som de gjort. Genom att se sambanden mellan dåtid och nutid får vi verktyg att tolka vår egen tid, ifrågasätta självklarheter och fatta mer medvetna beslut om framtiden. Men de finns de som vill använda historien för att lura oss….
Arkitekturstilar
Östergötlands museum erbjuder en föreläsningsserie i tre delar där fokus ligger på arkitekturstilar från tidigt 1700-tal till samtidens 2000-talsbebyggelse. Karaktärsdragen och tidstypiska detaljer, med exempel från Linköpings innerstad och borgerliga miljöer, presenteras. Föredragshållare är museets byggnadsantikvarie Maria Klint.
Föredrag del 1: cirka 1730–1890
Rokoko, gustaviansk stil, empire, nyrenässans, blandstil, nygotik.
Föredrag del 2: cirka 1900–1950
Jugend, nationalromantik, tjugotalsklassicism, 1930-1950-talsfunktionalism (”funkis”), folkhemsarkitektur.
Föredrag del 3: cirka 1960–2000 tal
International style/International modernism, 60-talsmodernism, postmodernism, nyfunkis, samtidsarkitektur.
Varje föredrag i denna serie är 45 minuter långt.
Det förtrollade Östergötland
I det här föredraget får du veta mer om östgötsk folktro och hur den förändrats genom historien. Är verkligen tron på en magisk verklighet fylld med övernaturliga väsen något som hör till det förflutna? Du får med vägledning av historikern Björn Lilieblad bekanta dig med äldre tiders tomtar, troll, skogsrån och mylingar liksom nutida varelser som getmannen, svartögda barn och slenderman. Kan det vara så att tron på det övernaturliga inte alls dog ut med moderniteten och hur förhåller sig samtida och äldre föreställningar till varandra?
Det mörka Östergötland
Det här ett föredrag för de som inte räds mörka historier hämtade ur den östgötska berättartraditionen. Ett föredrag för dig som fascineras av spökhistorier och berättelser om det okända och hur de kan förstås i ett kulturhistoriskt sammanhang.
De Livsodugliga – svensk rasbiologi 1900 till 1950
I de här föredraget skildras delar av det svenska folkhemmets skuggsidor. Åren 1900 till 1950 växte en pseudovetenskaplig strömning fram i Sverige som delade in människor i de som ansågs värdefulla för samhället och de som betraktades som livsodugliga. Med rasbiologin som ideologisk grund fattades beslut som fick långtgående och negativa konsekvenser för många människors liv – allt i forskningens, folkhemmets och framtidens namn.
I normalitetens gränsland – den svenska mentalvårdens framväxt
Vad som räknas som friskt och sjukt har skiftat genom historien. Från medeltidens föreställningar om galenskap till dagens psykiatriska diagnoser har den svenska mentalvården vuxit fram i gränslandet mellan omsorg, kontroll och vetenskap – där synen på normalitet ständigt omförhandlas. I det här föredraget får du följa hur den svenska mentalvården utvecklats och vuxit fram som en avspegling av det svenska samhällets normer och behov.
Den gränsöverskridanden människan
Välkommen på en spännande och rolig föreläsning om hur svenska artister under tidigt 1900 tal försökte tänja på gränser för det mänskligt möjliga. Under föredraget får du stifta bekantskap med bland andra ballongakrobaten Viktor Rolla, björnbrottaren Calle Sven och höghöjdsartisten Bondini som alla utförde sina konster med livet som insats.
Inlåst och utanför – svensk institutionsvård under 1900-talet
Det här ett föredrag om svensk institutionsvård. Bakom murar, låsta dörrar och undangömda från samhället levde människor som ansågs avvika från normen. Under 1900-talet blev institutionsvård ett sätt för Sverige att hantera sociala problem och omsorgen av personer med intellektuella funktionsnedsättningar – ofta med kontroll, isolering och fysiska och psykiska övergepp som pris för trygghet och ordning.
Förbjudna nöjen – 1800- och det tidiga 1900-talets syn på farlig ungdomskultur
Under 1800-talets andra hälft växte nya livsstilar och kulturella uttrycksformer fram i de svenska städerna. Detta var inte minst synligt inom populärkulturen där nya genrer som varietéunderhållning, revy, biografer och pardans vann publikens hjärtan. Men där många såg oskyldiga nöjen såg andra ett hot mot nationens hjärta. Under det här föredraget får du veta mer om den här tidens artister och hur de kom att hamna i kritikernas blickfång.
Gå på lokal! Hur man roade sig i östgötska städer förr i tiden
Krogar, dansbanor och samlingslokaler var mer än bara nöjen – de var mötesplatser för vardag och fest. Att “gå på lokal” handlade förr i tiden om musik, gemenskap och ibland oro från myndigheter, i en stad där nöjeslivet speglade sin tids klasskillnader och sociala regler.
Stad i förvandling – framväxten av det moderna Linköping
Från en småstad, som av sin samtid beskrevs som ”förtätad landsbygd”, till en växande modern stad. Under 1800- och 1900-talen förändrades Linköping i grunden genom nya bostäder, industrier, kommunikationer och idéer – en förvandling som lade grunden för staden vi känner idag. I det här föredraget med museets historiker och forskningsledare Björn Lilieblad får du veta hur detta kunde ske.