Dödsorsaken hos individerna i Bergsgraven (daterad till ca. 4500 år sedan), har till stor del varit en gåta fram till nu. I och med studien, som samordnats vid Centrum för paleogenetik på Stockholms universitet, kan man konstatera att salmonella är en möjlig dödsorsak hos de båda vuxna individerna. Mikrober som bakterier och vissa virus har sitt genetiska material strukturerat i DNA, precis som vi människor. Detta DNA har hittats i mycket gamla kvarlevor och gett forskarna ledtrådar om bakteriella sjukdomar under stenåldern i Skandinavien. Människor kan få salmonella via mat och genom att interagera med varandra och djur. Många av dessa sjukdomar går enkelt att behandla idag, men på stenåldern var de ett mycket större hot mot hälsan.*
Per Nilsson, arkeolog och forskare på Östergötlands museum, har länge arbetat med Bergsgraven och han berättar att den har en unik betydelse för såväl den arkeologiska forskningen som den lokala historien:
– Bergsgraven har funnits utställd på Östergötlands museum sedan den hittades 1953. Under åren har den både givit oss ny kunskap och varit en plats för människor att reflektera kring de stora frågorna om liv, död och begravningar. Att den fortsätter ge oss ledtrådar om stenålderslivet gör den till en unik och viktig källa till kunskap.