Arkeologer från museet gräver i Grebo, mellan Linköping och Åtvidaberg, inför ombyggnaden av riksväg 35 och på uppdrag av Trafikverket. I fjol hittades här två gravar från yngre bronsålder/äldre järnålder och sedan tidigare var det känt att det funnits en boplats från äldre järnålder på platsen. En eldstad har C14-daterats till cirka 300–100 f.Kr.
När arkeologerna nu började gräva vid de två gravarna på nytt dök det upp hela sju stensättningar. Det handlar om så kallade brandgravar med brända ben efter kremeringar.
– Den döde brändes på ett gravbål och de brända benbitarna har begravts på lite olika sätt i alla gravarna. I en var de spridda runtom under hela stensättningen, i en har man samlat ihop de brända benen tillsammans med sot/kol och lagt ned i en grop med en platt så kallad locksten över. I ytterligare en så har man lagt benen i en liten urna och så vidare, berättar arkeolog Anders Olofsson.
Över detta lades sedan en stenpackning – det är den som utgör stensättningen. I det här fallet var de både kvadratiska och runda/ovala.
– Det är en spännande fråga hur det kommer sig att de har begravts på så olika sätt, och något vi kommer att jobba vidare med. Det kan till exempel bero på sociala faktorer, skillnader mellan ålder och kön, trender eller influenser från annat håll, synen på den avlidne eller traditioner som förändras succesivt med tiden, säger arkeolog Moa Gillberg.
Hon är specialiserad på ben och har redan i fält kunnat utläsa viss information utifrån de fynd som gjorts.
– I åtminstone fem av gravarna är det vuxna individer som begravts och i en grav är det ett barn. Den sjunde graven är så skadad och innehåller så lite ben att det inte går att säga ålder. En noggrann osteologisk analys kommer att göras nu efter fältarbetet. Då kommer vi få mer info om ålder, kön och om det till eventuellt finns djurben också, säger Moa.
Gravarna ligger på en naturlig höjd, så troligen har de synts på avstånd. Inom hela området finns även stenålderslämningar. Det rör sig både om slaget stenmaterial i form av avfall efter redskapstillverkning och skärvor av keramikkärl.
– Det verkar som om vi har hittat keramik från både stridsyxekulturen och den yngsta bondestenåldern, det vill säga cirka 2800–1700 f.Kr, säger Anders Olofsson.
Till råga på allt finns alldeles intill torplämningar från början av 1800-talet.
– Det är ett häftigt område med alla möjliga tidsperioder representerade – rörigt men spännande! summerar Anders.
Framöver väntar konservering och analyser av olika slag för att få fram mer kunskap om hur människors liv – och död – kan ha sett ut på platsen genom historien.
Text: Jeanette Söderwall
Foton: Anders Olofsson, Moa Gillberg och Simon Karlsson
Publicerad: 251009
Fler artiklar om arkeologi
Mer från Grebo! Läs om den arkeologiska undersökningen av Bankekind härads avrättningsplats.
Läs om utgrävningen av två järnåldersboplatser vid Klinga utanför Norrköping.
Läs om den arkeologiska undersökningen på Skänninge gamla avrättningsplats.
Här kan du läsa om den stora utgrävningen vid Pryssgården utanför Norrköping.
Här kan du läsa mer om den arkeologiska verksamheten vid Östergötlands museum.