Maria Tesch (1850–1936) var redan från unga år inställd på att bli fotograf. I 20-årsåldern startade hon sin egen fotoateljé i hemstaden Eksjö och ett par år senare en filial i Linköping. Året var 1873 och adressen Nygatan 20 (senare ändrad till Nygatan 46).
– Det var en takateljé med dagsljus, därför blev det så vackra porträtt, säger Jim Löfgren, bildarkivarie på Östergötlands museum.
Maria Tesch blev snabbt en av Linköpings mest populära och produktiva ateljéfotografer. Hit reste människor även från kringliggande orter och landsbygd för att förevigas.
– Man hittar hennes fotografier lite överallt i denna del av Östergötland. Det är små visitkort och lite större varianter som kallas kabinettskort. Man samlade på dem, gav bort dem och satte dem i dåtidens fotoalbum som speglade familj, släkt och sociala kretsar. Det här var mycket populärt under flera årtionden, säger Jim Löfgren.
Fotografiets genombrott
Det var från 1860-talet och framåt som fotografiet slog igenom på bred front i Sverige, efter att daguerrotyper* sedan 1840-talet varit en mer exklusiv företeelse. En ny visuell kultur föddes och med negativet kom möjligheten att masskopiera. I början var det främst de borgerliga klasserna som hade råd att nyttja tekniken, men från 1880–1890-talet lät de flesta människor sig fotograferas, åtminstone vid något tillfälle. Den borgerliga salongen och modet satte scenen även för dem och man kunde vid behov få låna kläder i ateljéerna.
Jim Löfgren berättar att det var ganska vanligt med kvinnliga fotografer vid den här tiden. Anledningen var en serie nya näringsfrihetslagar som på 1800-talet gjorde det möjligt för kvinnor att driva egna verksamheter, varav fotograf var en möjlig profession.
– Så länge man inte gifte sig kunde man behålla inkomsterna från verksamheten utan att de tillföll maken i familjen, eftersom gifta kvinnor inte var myndiga – det dröjde till 1921, säger Jim och berättar att Maria Tesch förblev ogift.
De anställda assistenterna i ateljén var också kvinnor som jobbade med kopiering och retusch. För ja – fotografier retuscherades redan på den här tiden.
Levande kvinnoporträtt
Östergötlands museums samlingar innehåller förutom många visitkort 11 000 av Maria Tesch negativ. Fem av dem har fått varsin hedersplats i den nya fasta konstutställningen Verkligheter.
– Vi har en samling glasplåtsnegativ från 1910-talet. Dem kan vi göra fina digitala förstoringar av – att se dem är som att komma tillbaka till fotoögonblicket, säger Jim.
Det är han som tillsammans med konstintendent Melanie Klein gjort urvalet till utställningen. De var ute efter uttrycksfulla fotografier som skulle skapa kontakt med betraktaren och bilda en grupp tillsammans. Det landade i porträtt av fyra kvinnor och en man.
Överlag känns kvinnorna mer levande i Maria Tesch porträtt, berättar Jim. Männen är ofta allvarligare och stelare i sina kostymer eller uniformer, medan kvinnorna – särskilt efter sekelskiftet 1800/1900 – har en mer avslappnad framtoning.
– Maria lyckades skapa kontakt med kanske särskilt kvinnorna i ateljén, och därför med oss idag, säger Jim Löfgren.
Maria Tesch var verksam i Linköping i över fyra decennier, från 1873 till 1917, då ateljén övertogs av Anna Göransson. Maria Tesch bedrev även fastighetsaffärer och gav lån mot ränta. Hon levde sparsamt och när hon dog efterlämnade hon en förmögenhet på över en miljon kronor samt två gårdar, vilka hon skänkte till välgörande ändamål.
Text: Jeanette Söderwall
Publicerad 8 mars 2023
Här, på Digitalt museum, kan du ta del av Maria Tesch fotografier som digitaliserats ur Östergötlands museums samlingar.
*Daguerreotypi är den äldsta praktiskt användbara fotograferingsmetoden, utvecklad på 1830-talet av Louis-Jacques-Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Bilden formas i amalgam på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag.