Innan Olof Hermelin kom till länsmuseet var han biträdande museichef på Regionmuseet Skåne och innan dess arbetade han på Sörmlands museum, mestadels med ledningsfrågor. I botten är han arkeolog med inriktning mot historisk arkeologi, det vill säga perioden från vikingatid till industrialiseringen.
Olof kommer från sörmländska Björkvik, nära Kolmården. Han hade inte arbetat eller bott i Östergötland innan det här jobbet dök upp, men länet lockade med sitt rika kulturarv och historia.
– Sen är Östergötlands museum ett brett museum med både sitt kulturhistoriska uppdrag och konst, och egentligen med teknikhistoria också. Det var framför allt det som lockade. Och att det inte bara var ett besöksmål utan större än så, i och med Löfstad slott, säger han.
Nya magasin
När Olof började som museichef upptäckte han snart att fastigheten i Linköping var i väldigt dåligt skick. Det första stora utvecklingsarbetet blev att hitta nya magasinslokaler som passade verksamheten.
– Det var en sorg att se att man inte hade haft tillräckligt bra magasinslokaler och utrymme för sin samlingsförvaltning, säger Olof.
När arbetet med nya magasin var i mål blev det extra fokus på Löfstad slott utanför Norrköping. En utvecklingsplan togs fram för att bättre nyttja det norra tornet, som idag bland annat rymmer kontorslokaler, och idén med en handelsträdgård föddes av entreprenören som idag driver Löfstad handelsträdgård.
Handelsträdgården blev verklighet till säsongen 2017 genom ett samarbete mellan Emilie Pipers donationsfond och medarbetare på Löfstad slott och museet, tillsammans med entreprenören.
– Att en handelsträdgård finns på Löfstad är som hand i handske för ett besöksmål med en stor engelsk park. Den bästa komplettering man kan önska sig, säger Olof.
Läckte in
Parallellt med detta jobbade Olof med att hitta pengar till renoveringen av museibyggnaden i Linköping. Alldeles för mycket tid gick åt till att ta hand om fastigheten, som museet alltså själva äger.
– Ju längre vi väntade desto sämre blev lokalerna i skick. Det blev en organisation som inte kunde leverera fullt ut på grund av strukturella fel. Det läckte in vatten på flera ställen, vi hade inte ett tillräckligt bra brandlarm – framför allt så fellarmade det hela tiden – och vi hade problem med dräneringen och fukt i källaren, säger Olof.
Det fanns ingen möjlighet att reglera klimat i lokalerna, vilket resulterade i att föremål ibland fick plockas bort ur utställningarna för att de inte klarade av de befintliga förutsättningarna.
”Speciell situation”
I slutet av 2017 – efter drygt tre års arbete med finansieringsfrågan – stod det klart att renoveringen och förnyelsen var möjlig. Över hälften av kostnaderna kom från egen finansiering i form av sökta medel från fonder och bidragsgivare.
Under 2018 pågick förberedelser och den 3 mars 2019 stängde museet för besökare.
– Vi kastade oss in i något som var okänt för oss och där vi inte riktigt visste om vi skulle kunna genomföra allt. Sen kom dessutom pandemin på det. Det blev en väldigt speciell situation, säger Olof.
Han berättar att många i personalen kastades in i frågor som de inte jobbat med innan – inklusive han själv, som bland annat fick väldigt mycket större kunskap om ventilation, säkerhet och naturligtvis om själva museibyggnaden.
– Efter renoveringen tittar jag på andra saker när jag går på museum. Jag tittar jättemycket på lokalen i sig och kanske inte lika mycket på föremålen som ställs ut. Man blir lite skadad.
Nyöppning 2022
Under de tre år som museet var stängt genomfördes inte bara en välbehövlig fysisk renovering av fastigheten, utan även ett stort utvecklingsarbete gällande museets innehåll och arbetssätt. Två helt nya fasta utställningar byggdes; den tematiska konstutställningen Verkligheter och den kulturhistoriska Vägen hit, som skildrar 11 000 år i Östergötland. Bakom kulisserna pågick dessutom ett stort digitaliseringsarbete när det gäller samlingarna.
Den 14 maj 2022 kunde det nyrenoverade museet återinvigas, drygt 80 år efter den officiella öppningen av den då hypermoderna funkisbyggnaden 1939.
Blev slutresultatet som du föreställt dig?
– Det blev bättre! Det är ett teamwork från hela museet; både när det gäller att hitta finansiering och att skapa innehållet. Vi har förändrat oss själva på ett sätt som inte många gör, säger Olof.
Årets museum
Som ett kvitto på det lyckade förnyelsearbetet utsågs Östergötlands museum i våras till den nationella utmärkelsen Årets museum 2023. I motiveringen står det bland annat:
Utifrån storslagna visioner, vibrerande arbetsglädje och med inspirerande mod har detta museum ömsat skinn och trätt in i 2020-talet i en helt ny skepnad. En nyrenoverad byggnad där kärleken till ursprunget har kombinerats med en intresseskapande formgivning där färg och form bär på underliggande budskap. Ambition om att vara en mötesplats för alla vägleds av kärnvärden som modigt, medvetet, reflekterande och inspirerande och det står snabbt klart att förändringsresan bara har börjat.
– Det är en bekräftelse som känns skön för oss. Och den bekräftelsen är till alla. Vi har kunnat göra den här förnyelsen och visat att vi som organisation kan ta stora utmaningar, säger Olof.
”Treenig axel”
Under renoveringen pågick också förarbetet med att få in en helt ny verksamhet under museets paraply; Sankta Birgitta Klostermuseum i Vadstena. Klostermuseet hade länge sökt en ny samarbetspartner från statligt håll, men det var först när regionen kopplades in som det lossnade – mycket tack vare engagemang från lokala politiker, Länsstyrelsen och Svenska kyrkan.
Sedan hösten 2022 är det Östergötlands museum som ansvarar för driften och organisationen av Sankta Birgitta Klostermuseum.
– Verksamheten passar väldigt bra in i vår verksamhet; vi har samlingar från Vadstena, vi gräver i Vadstena, vi har arkiv från Vadstena. Det känns naturligt och är jätteroligt att ha fått den här treeniga axeln i Östergötland. Vi har lyckats införliva något i kultursamverksmodellen, det är gott betyg både till oss själva och till våra politiker, säger Olof.
Bred verksamhet
Utöver samlingsförvaltning och den publika verksamheten – inklusive ungdomsverksamheten Ung Konst Öst – utför Östergötlands museum uppdragsverksamhet inom arkeologi, byggnadsvård, konservering, arkiv och bibliotek. Huset rymmer även länskonstkonsulent och är bas för projektet Kulturarv Östergötland.
– Bredden i vår uppdragsverksamhet är större än på många andra museer. Sett till det regionala uppdraget så är våra uppdragsverksamheter ute och samlar in kunskap om platser, föremål och byggnader. Det gör att vi kan länet, säger Olof.
Vad skulle du säga är utmärkande för det östgötska kulturarvet?
– Östergötland är ett fantastiskt kulturlän, inte bara för att det finns flera olika konst- och kulturhistoriska museer utan också för de många kulturskatter som finns i länet i form av en rik förhistoria, fantastiska medeltida kyrkor och städer, en intressant industrihistoria och mängder med konstskatter, säger Olof, och tillägger:
– Jag ser att satsningar på att visa kulturarv ger effekt för besöksnäringen och här finns det mycket kvar att göra. Att lyfta fler platser och våga knyta samman marknadsföringen i ett koncept. Jag slås ibland av hur flera kommuner och turistorganisationer är helt blinda för den skatt man har i alla platser som skapar Östergötlands historia.
Måste våga
När du ser tillbaka på de här tio åren, vad har varit det roligaste?
– Det roligaste är finalen på renoveringen, att bli Årets museum och känna att alla kan vara stolta. Det har också varit roligt med Löfstads handelsträdgård och Sancta Birgitta Klostermuseum. Just nu tycker jag att det är extra roligt; vi har en verksamhet som både har massor av kunskap och en vilja att förnya och förädla museets alla verksamheter. Känslan av att vi alla på museet är ett stort team som kan göra skillnad är stor.
Och vad har varit det jobbigaste?
– Det jobbigaste var 2016 när vi inte hade ekonomi och fick varsla personal. Det var mentalt det jobbigaste både för mig och något som var jobbigt för hela organisationen. Det andra sorgliga är att vi har en modell, Kultursamverkansmodellen, som gör att staten inte räknar upp i samma omfattning som region och kommun. Detta resulterar i en ständig urholkning av basverksamhetens ekonomi. Vi är duktiga på att hitta andra externa medel, men vi pressas samtidigt av krav på vår basverksamhet som är svårt att finansiera med externa medel. Genom den ekonomiska urholkningen tvingas vi, precis som alla länsmuseer i Sverige, att göra neddragningar i basverksamheten med en regelbundenhet som blir allt tätare.
Vilka är de största lärdomarna för din del?
– Om man vågar ha strategier och mål för det man vill så går det att realisera. Det kan vara en lång väg och den kan vara krokig. Ett museum kan aldrig stå stilla. Vi kan aldrig säga ”nu är vi nöjda”, för då blir man snabbt inte relevant längre och förlorar energi och på sikt besökare, uppdrag och allt. En annan lärdom är att utmaningar är kollektiva, det är inte en persons utmaning utan allas, säger Olof.
Europeisk nominering
Olofs tionde år som museichef toppas med en nominering till ytterligare ett prestigefullt museipris; European Museum of the Year Award 2024 (EMYA). Den här gången har Östergötlands museum chansen att inte bara bli bäst i Sverige utan i hela Europa.
Priset går till ett museum som på ett framstående och innovativt vis erbjuder besökaren en unik museiupplevelse och arbetar med kunskapsförmedling på ett kreativt sätt.
– Det känns fantastiskt att vi är nominerade. Det är stort och kan ge oss nya erfarenheter och europeisk exponering, säger Olof.
Vinnaren tillkännages under European Museum Forum i Portugal i maj.
Drömmer om tillbyggnad
Vad har du för planer och ambitioner med museet framåt?
– Med de idéer som finns så har Östergötlands museum en ljus framtid. Vi har visat att vi har möjligheter att utveckla alla tre besöksmål. När det gäller Löfstad ligger fokus på att klimatsäkra slottet och kunna värma det för att kunna ha en utökad publik verksamhet. För klostermuseet gäller det bland annat att förnya, bredda och tillgängliggöra innehållet för att nå nya målgrupper samt att få tillgängliga utställningslokaler. I Linköping ska vi till exempel bygga en ny datorhistorisk utställning och satsar på takterrassen. Vi har också ett utav Sveriges bästa track records på att hitta extern finansiering. Om vi ska vara attraktiva för framtiden på lång sikt behöver vi bygga till museet i Linköping för större möjligheter att ta in attraktiva utställningar. Vi står verkligen inte still, säger Olof Hermelin.
Text: Jeanette Söderwall
Publicerad: 231229