DET FORNTIDA  EGYPTEN – ett jämställt land?

”Hos egypterna sitter kvinnorna på torget och köpslår, medan männen är hemma och väver.” Herodotos, grekisk historiker, 400-talet f Kr.

Till skillnad från i övriga Medelhavsområdet fick kvinnorna i forntida Egypten utöva yrken. De var dansare, musiker, prästinnor, gråterskor, barnmorskor, hantverkare, juvelerare och trädgårdsmästare.

Läs mer om föremålen

1 -  2 -  3 -  4 -  5 -  6 -  7 -  8 -  9 -  10 -  11 -  12 -  13 -  14 -  15 -  16 -  17 -  18 -  19 -  20 -  21 -  22 -  23 -  24 -  25 -  26 -  27 -  28 -  29 -  30 -  31 -  32 -  33 -  34

De flesta egyptier arbetade med jordbruk. Många kunde läsa och skriva. Män och kvinnor hade lika lön för lika arbeta. Söner och döttrar ärvde lika mycket och fick själva bestämma över sin ekonomi. Barn ärvde ofta sina föräldrars yrken.

Nilen gjorde Egypten rikt, floden gav – och tog – liv. Där fanns farliga djur som flodhästar, ormar och lejon. Allra farligast i egyptiernas tankevärld var kaos. Motsatsen, Maat (ordning eller balans), var målet, för både samhälle och individ. 

Gudar och religion var en del av vardagen. Allt styrdes av religionen – sol, måne, kärlek och krig. Många gudar var lokala, medan andra dyrkades i hela landet. Ofta tog de formen av olika djur. Symbolerna ändrades över tid, vilket gör att en och samma gud kan ha olika symboler.

Farao sågs som också som en gud. Farao var envåldshärskare och styrde över alla, med hjälp av präster och skrivare. Även kvinnor kunde vara faraoner, som Hatshepsut, men det var ovanligt. Två andra kända kvinnliga makthavare i antikens Egypten är Nefertiti och Kleopatra VII.  

Smink användes flitigt av både män och kvinnor. Speciellt ögonen ville man göra stora, lysande och vackra. Sminket gav även ett visst skydd mot insekter. För att hålla frisyren på plats användes huvudstöd av trä. Det gjorde att man bara kunde ligga på sidan och sova.