VAD HÄNDE SEN?

Egyptisk högkultur delas in i tre perioder, då kulturen stod som högst: Gamla riket (2700 – 2170 f Kr), Mellersta riket (2040-1675 f Kr) och Nya riket (1575-1087 f Kr). *

År 1080 f Kr gick Nya riket under till följd av inre splittring. Under århundradena framöver regerades landet av etiopiska, persiska, egyptiska, grekiska, romerska och bysantinska härskare. Den sista självständiga härskaren i Egypten var Kleopatra VII. Hon tog sitt liv vid romarnas erövring år 30 f Kr. Denna period kallas sentiden.

Läs mer om föremålen

1 -  2 -  3 -  4 -  5 -  6 -  7 -  8 -  9 -  10 -  11 -  12 -  13 -  14 -  15 -  16 -  17 -  18 -  19 -  20 -  21 -  22 -  23 -  24 -  25 -  26 -  27 -  28 -  29 -  30 -  31

Trots alla främmande impulser och utländska härskare levde den egyptiska konsten och kulturen vidare. De romerska kejsarna fortsatte ända till 395 e Kr att underhålla gamla egyptiska tempel och uppföra nya. Det gör att ingen annan kultur kan uppvisa så lång kontinuitet som den egyptiska.

Textilierna i montern är koptiska, det är den äldsta formen av Kristendom i Mellanöstern. Enligt traditionen var det evangelisten Markus i Alexandria som introducerade kristendomen till Egypten. Från Alexandria spreds kristendomen över Egypten, vilket framgår av ett fragment av Johannesevangeliet skrivet på koptiska från 100-talet e Kr som hittades i övre Egypten. Kristendomen spreds och vid 200-talet var majoriteten av landets befolkning kristna. Den koptiska kyrkan i Alexandria är den äldsta i Afrika.

År 640 e Kr intogs Egypten av arabiska härskare under den stora islamska erövringsvågen efter Muhammeds död. Därmed blev Egypten en del av den islamska världen.

Amuletter

För att skydda sig från onda inflytanden hade egypterna amuletter. Det var små föremål som på grund av materialet eller en inskrift ansågs ha magisk kraft. Även för en död var det viktigt att ha de rätta amuletterna. Dessa lindades också in i mumiebindorna. Amuletterna föreställde demoner, gudar, djur, kroppsdelar och begrepp som liv och varaktighet. De betraktades ofta som lyckotecken i största allmänhet. Kanske blev egyptierna mera vidskepliga under sista årtusendet före Kristus eftersom de flesta amuletterna är från denna tid.

*Under Gamla Riket byggdes de stora pyramiderna vid Giseh utanför Kairo. Memfis var huvudstad. Faraoner som Djoser, Cheops och Chefren regerade.

Inga regelrätta krig förekom eftersom organiserade motståndare saknades. De stora pyramidbyggena krävde en omfattande administration som utvecklades till en självständig maktfaktor. Världsliga och religiösa ämbeten åtskildes inte. Faraonerna i början av Gamla Riket hade stor makt och betraktades som gudar. Kungamaktens auktoritet kom gradvis att minska till förmån för länsfurstar, ämbetsmannabyråkrater och religiösa institutioner. Konst och kultur uppnådde en glansperiod.

Efter en lång period av inre splittring enades landet till Mellersta Riket. Farao Mentuhotep flyttade huvudstaden till Thebe. Utrikesförbindelserna blomstrade. Nubien erövrades och de rika guldfyndigheterna gjorde att Egypten kunde dominera handeln. Det kungliga residenset flyttades under slutet av perioden tillbaka till Memfistrakten.

Mellersta riket var en orolig tid med kungamord och häftiga inbördes maktstrider i slutet av perioden. Egypten sönderföll i mindre territorier. Gamla rikets konsttraditioner levde upp. Konstnärerna under Mellersta riket sökte även en lättförståelig naturalism och nyskapande färglösningar i sitt uttryck, något som Gamla rikets stränga regler inte tillät.

Under Nya Riket blev Thebe återigen huvudstad och religiöst centrum. Faraoner och drottningar begravdes under bergen på västra Nilstranden i Drottningarnas dal och Konungarnas dal.

Detta var tiden då de stora faraonerna Amenhotep I-III, Thutmosis I-III, Akhenaton, Thutankhamun, Ramses I-XI och drottning Hatschepsut regerade. Handeln var omfattande från Punt (Somalia) till Kreta. Faraoner och prästerskapet tävlade om makten.

Under Nya riket lyckades Egypten förankra en maktposition i Medelhavsområdet och skapa en inre stabilitet i landet. Det bidrog till en dynamisk kulturell utveckling. De största byggnadsverken sedan pyramiderna uppfördes - bl a templen i Karnak och klipptemplet Abu Simbel i Nubien.

Under Nya riket återgår konsten till de gamla idealen från Gamla och Mellersta Riket inom alla konstarter. Under 200-talet f. Kr. sammanställde den egyptiske prästen Manetho en lista över alla faraoner som regerat från Menes fram till hans egen tid och grupperade dem i 30 dynastier, det system som används än idag.