ATTI JOHANSSON

Lyssna

Kort version

Lång version

Målningen Skogsbruksteknologi är från slutet av 1970-talet och handlar om en av vår tids viktiga miljöfrågor. Den är gjord av konstnären Atti Johansson, som bodde i Norrland och själv upplevde hur vinstintresset i det moderna skogsbruket hotade naturen och därmed också människans existens. Enorma skogsytor kalhöggs, inte minst i norra Sverige, och gifterna som användes i skogsbruket tog snabbt död på alla blåbär och lingon.

Bilden är uppbyggd som ett collage av flera bilddelar, som tillsammans visar vad det handlar om. Nästan hela bildytan upptas av en maskinmotor, som lämnats kvar i skogen tillsammans med ett oljetråg. Så var det i verkligheten, när kalhuggningen var klar städade man inte efter sig. För att vi ska förstå motorn har hon lagt in en svartvit teckning av en skogsbruksmaskin med jättehjul och som i gripklorna håller ett timmerlass. De enorma maskinerna orsakade också stora sår i naturen. Sår som var svårläkta.

Men att det finns hopp, om vi tänker efter före, visar konstnären genom de friska grangrenar som skjuter nya skott och som omger motivet. De verkar nästan vara på väg att äta upp motorn och oljetråget. Längst upp till höger har hon målat in en flik av en ren, klarblå himmel.

Atti Johansson föddes i Kiruna 1917 och levde fram till sin död 2003 i Norrland. Hela hennes konstnärskap handlar om människan och människans livsmiljö, och hennes bilder blev viktiga inlägg i miljödebatten. Hon visade att det går att hejda rovdriften på skogen och att stoppa giftbesprutningarna och att man kan, om man bara vill, skapa ett skogsbruk anpassat efter skogens, människans och ekologins behov.

Målningen ingick i utställningen ”Ska skogens källa sina?” som visades på flera platser 1978, bland annat här på museet. Åtta år senare inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, och norra Sverige, där Atti Johansson bodde, drabbades hårt av radioaktivt nedfall. Det blev temat för nya bilder, men det är en annan historia.