Nyheter & Pressinfo
Olmloggo_symbol_80h

Samlingsbloggen

Vecka 21

Fotofynd! När bilden väl var skannad framträdde en svag stämpel i ena hörnet. Oscar Bladh!! – LINKÖPING!! Den store pionjären inom flygfotografering i Sverige skulle alltså ha fotograferat i eget namn i vår stad! Ett svep i källorna meddelar att en liten Oscar kommit till Linköping från en fosterhemsplacering i Ljungby, gjort sin rekryt på Malmen som militärfotograf och i tysthet startat en egen fotoverksamhet. Han gifte sig med dispens för sin låga ålder 1915. Den lite äldre Hulda Blixt hade dessutom med sig en oäkta tvååring till boet. Familjen flyttade till Stockholm 1920 och därefter är Oscar Bladhs fotogärning väl känd. Men Oscar Bladh i Linköping. Stor nyhet för oss fotonördar.

Majgubbar på Stora torget i Linköping. I högra hörnet skymtar Oscar Bladhs stämpel.

/Leffan, Samlingar och Konservering


 

Vecka 5

Idag har Östergötlands museum fått en riktig fotografisk skatt till samlingarna. En kollega har nyligen varit i Nacka och hämtat en gåva med negativ och i dag har Leif satt sig ner och börjat gå igenom bilderna och nu är han begeistrad.

Fotosamlingen emanerar från Anna Göranson (1881-1953) och visar fantastiska motiv i färg från 1934 och framåt. Anna Göranson övertog den i Linköping välkända Maria Teschs ateljé 1917, som har figurerat i flera tidigare blogginlägg. Anna var verksam i staden till åtminstone 1923 varefter hon fortsatte sin fotografiska gärning i Mjölby.

Omslagen är nästan lika lockande som fotografierna inuti.

/Joanna, Samlingar och Konservering


 

Vecka 3


Här i vår fotoateljé pågår arbete förfullt inför Margareta Hennix utställning och bok som kommer i slutet av mars. Fotograf Lars Eklund fotograferar glas formgivna av Margareta och inlånade från Reijmyre glasbruk. Alla utställningar och bokprojekt kräver mycket förarbete och de bilder som tas här idag är en blandning av dokumentationsbilder och bilder som kan användas i marknadsföringssyfte, fina fotografier behövs tillexempel till vernissageinbjudan, verkförteckning mm. 

På Östergötlands museums hemsida presenteras utställningen och boken och för att se mer färgsprakande glas är ni alla varmt välkomna att besöka utställningen mellan 20 mars och 22 maj.

/Joanna 


 

Vecka 2

När jag kom tillbaka efter julledigheten hade jag ett spännande mail i min inkorg.

Men först en liten introduktion. Under delar av förra året inventerade och digitaliserade jag museets egyptiska föremålssamling, mer om denna i ett framtida inlägg, det viktiga just nu är att det i samlingen finns två stycken väskor av växtfiber. Den här sortens väskor användes i antika Egypten för att bära frön i på åkrarna vid sådd och därför kallas de ”sädesväskor”. I våra två väskor ligger det frön som vi här på museet ibland funderat kring. Har de placerats i väskorna av en finurlig antikvitetshandlare i Kairo på 1920-talet för att göra dem lite mer attraktiva? Kan det ha varit en handlingskraftig museiman på 1950-talet som ville piffa till sin utställning? Eller vågar en tro att de är samtida med väskorna som har den något flytande dateringen ”1580 f. Kr eller senare” ?

I somras blev jag tipsad om ett forskningsprojekt som studerade gamla frön och såg en chans att kanske räta ut några av dessa frågetecken.

Jag fick kontakt med Maria Lundström som är doktorand vid Linköpings universitet och forskar om spannmål och deras utveckling och i mitten av augusti precis innan hösterminen började var hon här i museets magasin och tittade på väskorna och deras frön. Hon såg direkt att fröna som ligger i och runt väskorna var emmervete, den vetesort som var vanligast i antika Egypten. Maria tog några fröprover ifrån båda väskorna för att göra DNA-analys och skicka iväg på C-14 analys för datering.

Det spännande mailet i min inkorg var svaren på C-14 analysen som visar att de tre frön som analyserats är från omkring 800 f.Kr. Vilket betyder att fröna hör till den period som kallas antika Egypten. Det är omkring 400 år efter antika Egyptens sista högkultur som kallas Nya Riket och ca 500 år innan Alexander den Store erövrar Egypten år 332 f.Kr. Utifrån provsvaren vill jag gärna tolka det som att fröna och väskorna är samtida och att ingen har fifflat med dem genom åren, men Maria är en forskare och hon drar inga slutsatser förrän hon har gjort dna-analysen och sedan analyserat alla provsvaren ordentligt.

Jag återkommer med en uppdatering så fort jag fått information från DNA-analysen och då kommer även bilder på väskorna.

/Joanna

 


 

Vecka 51

Jag heter Olof Risberg och går masterprogrammet i Arkivvetenskap, Biblioteksvetenskap och museologi i Lund. Under den senaste månaden har jag haft praktik på arkivet vid Östergötlands museum. Jag har huvudsakligen arbetat med Sune Ljungstedts arkiv.


Ristning i berghäll, från Sörmland

Sune Ljungstedt var konstnär, men han ägnade även mycket av sin tid åt att dokumentera konst och arkitektur, huvudsakligen från Östergötland men även från resten av landet. Sune tecknade av både kyrklig och profan konst, olika fastigheter och arkitektur. Resultatet av Sunes livslånga arbete är en imponerande samling teckningar och fotografier. Några av de bästa exemplen på hans arbete är hans teckningar av historiskt intressanta gravstenar och hans register över bildhuggare som varit verksamma i Östergötland. Sunes arbete är användbart för den som är intresserad av konst, historia eller arkeologi, men de har i många fall även ett konstnärligt värde. 


Skiss över stenhuggarmärken 

Samlingen har lämnats in kontinuerligt till Östergötlands Museum, senast våren 2015. Inom kort kommer materialet att vara sökbart genom Nationella Arkivdatabasen och det är tillgängligt för alla som vill studera det under arkivets öppettider (vardagar 11-16).

En utställning med ett urval av Sune Ljungstedts målningar och träsniderier pågår just nu på Östergötlands museum.

/Olof Risberg


Gravsten från Vadstena


 

Vecka 29

Med det här sommarinlägget vill vi passa på att tacka Dan Lorén för initiativet att starta upp den här fina fotobloggen och samtidigt meddela att bloggen efter sommaren kommer att bredda sin inriktning och bli en gemensam blogg för avdelningen Samlingar och Konservering. Tack Dan!

För att chocken inte ska bli för stor kommer här ett fotoinlägg som är en återkoppling till digitaliseringsprojektet av Carl Hamiltons samling med resefotografier som presenterades v. 10

Nu är fotografierna ifrån Carl Hamilton digitaliserade och registrerade i museets samlingsdatabas. Samlingen innehåller närmare 300st fotografier från 1880-1890-talen, ca 200st är fotograferade i Egypten och ca 100st i Italien, Frankrike och Schweiz. Ett 50-tal av Egyptenbilderna publiceras nu på Östergötlands museums Flickr som en liten teaser. Resterande ca 150 fotografier publiceras nästa höst, i samband med vår kommande utställning om Egypten där några även kommer att finnas i utställningen.

Under 1960-talet byggdes Assuandammen för att det skulle gå att kontrollera Nilens vatten och Nassersjön skapades. För att inte flera Egyptiska fornminnen skulle översvämmas eller helt enkelt hamna under vatten flyttades de. Det som är extra spännande med dessa riktigt gamla bilder är att de visar några av dessa fornlämningar på sin ursprungliga plats.

I Abu Simbel byggde Ramses II två stycken klipptempel på 1200-talet f.Kr. De är utmejslade ur klippväggen. På fotografiet syns det mindre templet med sex stycken 10 meter höga statyer. Hela tempelkomplexet flyttades till en konstgjord kulle högt ovanför sin ursprungliga plats.

Tempelkomplexet på ön File (Philae) påverkades av Nassersjön redan på 1930-talet när den första Assuandammen höjdes. Detta gjorde att templet nästan konstant var översvämmat. Redan då övervägdes en flytt av templet men istället säkrades grunderna upp. Trots detta arbete påverkades templet av vattnet, till exempel sköljdes färgen på templets reliefer bort. Templet flyttades först på 1960-talet då flera fornminnen flyttades. Inför flytten behövde ön först torrläggas och templet mätas med hjälp av fotogrammetri. Sen plockades varje byggnad ner i 40 000 delar och flyttades 500 meter bort till ön Agilkia där templelkomplexet återuppbyggdes exakt med hjälp av mätningarna. Tänk vilket arbete!

-----------------------------------------------------------------

Det är Östergötlands museums målsättning att arbeta genomtänkt, långsiktigt och systematiskt med de fotografiska samlingarna. För att kunna göra det behövs en strategi och en handlingsplan som beskriver vad som behöver göras, på vilket sätt det skall göras – och i vilken prioritetsordning. En sådan handlingsplan finns nu framtagen.

     

Det har varit en stor glädje för mig att tillsammans med mina duktiga kollegor på museet få arbeta med de fantastiska fotosamlingarna. Om Ni i framtiden vill prata kulturhistoriskt fotografi med mig nås jag på mejl dan@loren.se eller mobilen 070-319 46 03. Tills vi hörs igen önskar jag Er alla en riktigt skön sommar!
/Dan Lorén

-------------------------------------------------------------

Vecka 22

Flygfoton är spännande! Man måste titta en lång stund på bilden för att kunna orientera sig ibland åkrar, sjöar och hus. Det är ju inte ofta man ser landskapet från det här perspektivet. Östergötlands museum har en fin samling flygfoton, drygt 3000 bilder från företaget AB Flygtrafiks verksamhet. Fotot nedan är över Norrköping 1935.

Företaget AB Flygtrafik startades på 1920-talet av flygpionjären Albin Ahrenberg. Hans svåger Oscar Liljeqvist tog över företaget 1937 och startade ett förlag som gav ut vykort. AB Flygtrafik fanns kvar in på 1980-talet. År 1998 köpte Sveriges länsmuseer gemensamt den stora flygfotosamlingen med ca 84 000 bilder. Fotografier på glasnegativ och bladfilm från 1930-tal till 1980-tal. Samlingen delades sedan upp mellan länsmuseerna.

Fotot ovan är över Rimforsa 1950. Fler flygfoton från Östergötland finns att se i museets webbdatabas. Skriv in ”AB Flygfrakt” i fältet Fotograf, efternamn. Sökningen kan också förfinas med en samtidig sökning t ex i fältet Ort. Lycka till med att hitta vyer från ovan!

-------------------------------------------------------------

Vecka 21

Samverkan och samarbete är viktigt! I Linköping träffas representanter för åtta institutioner med fotosamlingar regelbundet för att prata om gemensamma frågor. Gruppen består av Flygvapenmuseum, Gamla Linköping, Regionarkivet, Stadsbiblioteket, Länsstyrelsen, Östergötlands arkivförbund, Stadsarkivet och Östergötlands museum.

I veckan träffades vi på Stadsbiblioteket/Stadsarkivet. Vi fick se ändamålsenliga lokaler och fantastiska fotografier, bland annat glasnegativ med porträtt på mer bemärkta Östgötar som Maria Tesch själv valt ut för hundra år sedan som gåva till Stadsbibliotekets porträttsamling. Vi pratade om framtida samarbete inom vidareutbildning, långtidsförvaring, digitaliseringsprojekt och gemensamma inköp. Till hösten möts vi igen!

-------------------------------------------------------------

Vecka 20

Missa inte den hyllade fotoutställningen på Östergötlands museum: Ett ögonblick för evigt! Fem kvinnliga fotografer visa sina fantastiska bilder. En av fotograferna föddes 1850, en annan 1993; människor, porträtt, stämningar. Curator för utställningen är Peter Wolfgang Menzel och den står på museet hela sommaren. Läs gärna recensionen i Corren.

I utställningen hittar vi också Medusas flotte. Museets kontintendent Stefan Hammenbeck skriver i utställningskatalogen att det inte är en kopia av originalet, utan ”en metafor för en flotte som tematiserar hur något ’överlever’ och förs från dåtid till nutid och från nutid till framtid. En metafor för samlande och samlingar, arkivering och bevarande”. Stefan visar utställningen på torsdag, den 21 maj kl. 14.

-------------------------------------------------------------

Vecka 19

Ishockey-VM pågår för fullt i Tjeckien. Klubbor och puckar och mål. Men här på Östergötlands museum har vi andra mål: att visa så mycket som möjligt av våra fantastiska bildsamlingar för er. Och i brist på ishockeybilder visar vi några fina bandybilder istället. Klubbor och bollar och is.

På bilden ovan ser vi IK Astarte samlade till en lagbild. Klubben bildades 10 september 1954 på dåvarande Café Ideal på Platensgatan i Linköping, vilket också kom att bli en samlingsplats. I februari 1967 spelade laget sin sista match. Läs mer om IK Astarte här! (Foto från Arne Gustafssons samling.)

På bilden nedan LAIKs bandylag anno 1924, fotograferat på Gamla idrottsplatsen i Linköping. Linköpings AIK har en längre historia än IK Astarte – och nådde större framgångar. LAIK spelade i högsta divisionen säsongen 1931. Dom nådde också tre SM-semifinaler under 1920-talet. (Foto från Karl Johan Stenhardts samling.)

-------------------------------------------------------------

Vecka 18

Johan Emanuel Thorin (1862-1930) föddes i Tranås och kom till Åtvidaberg 1890 för att tjänstgöra som folkskollärare. Vid sidan av läraryrket ägnade han sig åt fotografi. Efter ett par år i samhället etablerade han en ateljé. Den kom med tiden att utgöra centrum för en mycket framgångsrik extranäring. Thorin blev tidigt medlem i Svenska Fotografernas Förbund och när Östra kretsen startades år 1915 blev han dess ordförande.

I Östergötlands museums arkiv finns drygt tusen glasnegativ från Thorins kamera. Alla foton är digitaliserade och sökbara från museets webbdatabas. Samlingen är en unik dokumentation av godset Bjärka-Säby med underlydande gårdar och torp. Ännu fler av Thorins fotografier finns hos föreningen Brukskultur Åtvidaberg. Cirka 12 000 av Thorins fotografier finns idag bevarade.

I dagarna kommer en ny fin bok om Johan Emanuel Thorin på Nordiska museets förlag: Exponerad tid. Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930. Den är skriven av fotohistorikerna Eva Dahlman och Gunvor Vretblad. Boken kommer förstås att finnas till försäljning i Östergötlands museums butik.

                   

-------------------------------------------------------------

Vecka 17

Fotoutställningen ”Ett ögonblick för evigt” öppnar på Östergötlands museum på söndag! Curatorn Wolfgang Peter Mentzel beskriver utställningen som ”en essä i utställningsform om att betrakta fotografi”. Utställningen står till den 6 september. En fin katalog med bilder och text kommer att produceras till utställningen.

Verk från fem kvinnliga fotografer, två döda och tre levande, visas i utställningen. Marie Tesch, som vi skrev om i Fotobloggen förra veckan, är en av de medverkande fotograferna. De andra är Michelle Sanfridsson Wall, Ewa Stackelberg, Anne De Geer och Anna-Sara Stävmark.

Vernissage på söndag kl. 14.00. VARMT VÄLKOMNA!

             

-------------------------------------------------------------

Vecka 16

Om Maria Teschs fina porträttsamlingen på Östergötlands museum har vi berättat förut här i Fotobloggen, vecka 45-47 (se nedan). Över tusen glasnegativ är nu digitaliserade; skannade och registrerade i databasen. Vi är också glada över att kunna visa ett urval av Maria Teschs fantastiska foton både på Flickr och i museets webbdatabas. Klicka på bilden nedan så öppnar sig Flickr-albumet!

De första hundratalen digitala bilder från samlingen finns nu också sökbara i Östergötlands museums webbdatabas. Skriv in ”Tesch” i sökrutan ”Fotograf efternamn” – samt eventuellt andra sökord – och klicka på sök. När vi byter webbdatabas nästa år kommer det förstås också bli möjligt att söka på för- och efternamn på den avfotograferade.

Bilderna nedan är två av dom som man kan hitta på museets Flickr-sida. De anonyma personerna på bilden till vänster misstänker vi har något att dölja. Inte bara för avsaknaden av namn, det är också något skumt med mustaschen … Till höger, på ateljéns fuskstubbe, sitter Brita Lagercrantz i sin fina folkdräkt. Fotot är taget 1913 och Brita är snart fem år. Nitton år senare kommer hon att gifta sig med Torsten; tillsammans får dom tre barn. Men det vet hon ingenting om där hon sitter, alldeles stilla, på sin stubbe och tittar in i Maria Teschs ateljékamera.

-------------------------------------------------------------

Vecka 15

Undrar ni hur det går med skanningen av vår fina visitkortssamling Porträtt av Östgötar? Jodå, snart är vi halvvägs. Efter 900 skannade bilder är vi framme vid bokstaven L. Samlingen är spännande för att många av porträtten är från 1860-1870-tal. Och för att alla personerna i samlingen är identifierade. Se ett urval av samlingen på vår Flickr-sida.

Damerna ovan har en sak gemensamt – förutom att båda fotona tagits under visitkortsperiodens barndom, med den tidens stilideal. Dom är födda på 1700-talet! Regina Grill, född Nordenfeldt, sitter till höger. Hon föddes i Visnums socken nära Kristinehamn i Värmland år 1797, gifte sig med Fredrik Wilhelm Grill och fick nio barn. Regina blev 86 år gammal.

Till vänster sitter Gustava Bernhardina Grapengiesser, född Duse. Hon såg dagens ljus den 10 augusti 1796 på Malma säteri nära Ydre i Östergötland. Hon gifte sig med lagmannen Lars Jacob Grapengiesser och levde till 1880. Det är spännande att komma så långt tillbaka i tiden, trots att fotokonsten inte uppfanns förrän 1839.

Grupporträttet ovan har en spännande historia. Det hittades för tio år sedan i ett arkiv i södra Tyskland. I mitten sitter den schweiziske kompositören Max Keller. Damen på hans högra sida sägs vara Wolfgang Amadeus Mozarts änka, Constanze Mozart. Hon föddes år 1762 och skulle i så fall vara en av de tidigast födda människor som är fotograferade.

Fotografiet är en 1800-talspapperskopia av en daguerreotyp från 1840. Det har naturligtvis blivit ifrågasatt om det verkligen är Constanze Mozart på fotot. Men om det är Constanze är hon 78 år gammal och har två år kvar i livet. När hon var liten träffade hon människor som var födda på 1600-talet … 

-------------------------------------------------------------

Vecka 14

GLAD PÅSK tillönskas av Josefina och oss på Östergötlands museum! Detta påskkortet kommer från Annie Halls personarkiv i våra samlingar. Se fler fina påskkort i museets Flickr-album. Och titta gärna på en bra film i påsk - kanske en Woody Allen-film ...

------------------------------------------------------------------------------

Vecka 13

Östergötlands museum har varit i Göteborg på konferensen Digikult. Konferensen var fylld av föredrag som inspirerade och diskuterade det fortsatta arbetet med att digitalisera kulturarvet. Om du blir nyfiken och vill titta i efterhand så filmades alla föredrag och kan ses här!

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) berättade att två av regeringens kulturpolitiska prioriteringar framöver är kulturarv och digitalisering. Kanske är vi då ganska rätt ute i Östergötland när vi satsar på att digitalisera och tillgängliggöra museets bildsamlingar? Visst är det förresten härligt att regeringen verkar förstå att kultur och demokrati är intimt förknippade!


Klicka på bilden för att komma till Framsidans artikel om ministerns tal.

Helt fel ute är vi nog inte heller när vi funderar på att gå över till den norska databasen Primus för att hålla ordning på samlingarna. Riksantikvarieämbetet talade sig varma för den databasstruktur som Primus representerar – och som man hoppas i framtiden skall bli nationell standard i Sverige.

Fler goda exempel visades upp; Naturalis Biodiversity Center i Holland digitaliserar sina 37 miljoner objekt med en hastighet av 35 000 objekt om dagen. Där ligger vi i lä ... Intressant var också Kungliga bibliotekets föredrag om att arkivera dataspel – och särskilt problematiken med att bevara så kallade on-line-spel.


Klicka på bilden för att komma till Pings artikel om digitala utställningar.

Virtuella och digitala utställningar var ett annat ämne. Där har vi en bit kvar på Östergötlands museum. Det pratades t o m lite provocerande om att den digitala utställningen i framtiden kommer att vara norm, och pratar man om en fysik utställning i en museibyggnad får man säga ”den analoga utställningen” … 

En digital utställning kan förstås ses av många fler. Den kan fungera som en ”extra utställningssal” till den fysiska utställningen, innehålla mer fördjupningsmaterial och visa dom utställda föremålen i högupplösta närbilder – ”verkligare än verkligheten”.

Även Riksantikvarien bloggar om konferensen. Man är i gott sällskap ;-)

------------------------------------------------------------------

Vecka 12

Alla som bor nära Söderköping och tycker om fotografi är att gratulera! Under två veckor pågår nämligen Söderköpings Fotoveckor med utställningar, bildvisningar, föreläsningar, workshops för stora och små, bildupprop till allmänheten, bildträffar och Instagramuppmaning. Start nu på måndag.
                                  LÄS PROGRAMMET HÄR!

Tre av landets mest kunniga fotohistoriker föreläser under Fotoveckorna. Lennart Andersson berättar om olika fotografiska tekniker som använts, måndagen den 23/3. Björn Axel Johansson berättar om den fotografiets allra tidigaste historia, tisdagen den 24/3. Eva Dahlman berättar om två kvinnliga fotografer från Östergötland, måndagen den 30/3.

Därutöver blir det träffar med Söderköpings Fotoförening och Gillets bildgrupp. 1800-talsbilder med Söderköpingsanknytning efterlyses och Göran Olsson visar unika flygbilder tagna över Söderköping 1932. På Stinsen och i Söderköpings bokhandel visas flera olika fotoutställningar. Missa inte allt detta!

------------------------------------------------------------------

Vecka 11

En av de fotosamlingar som nyligen kommit till Östergötlands museum är Arne Gustafssons fantastiska negativsamling. På en hylla i magasinet bakom harpor, slädar och gunghästar står ett hundratal trälådor. I varje låda finns flera hundra kuvert och i varje kuvert ett antal negativ. Samlingen innehåller omkring 300 000 fotografiska bladfilmsnegativ.

Vi påbörjar nu arbetet med att skanna och registrera samlingen. Varje negativ skannas i hög upplösning och alla uppgifter registreras i vårt dataprogram. Negativen får nya syrafria kuvert och placeras i vårt klimatreglerade arkiv. Så småningom kommer de digitala bilderna att bli sökbara och tillgängliga i webbdatabasen på museets hemsida.

Arne Gustafsson föddes år 1923 i Vårdsberg strax söder om Linköping. I början av 1940-talet gick Arne en fotokurs som hölls i länsmuseets källare. Lärare var K J Stenhardts. I samband med detta köpte han sin första kamera. År 1953 öppnade han sedan ateljé på Kungsgatan 18. Tio år senare flyttade han till lokaler på Ågatan. Arnes bilder hamnade i många tidningar. Under tretton år var han Aftonbladets fotograf i Östergötland.

Fotografierna i museets samling är framför allt från 1950- och 1960-talen. Pressbilder, vardagsfotografier och stadsvyer från efterkrigstidens Linköping. Som en titt in hos Linköpings Radioaffär i deras nya lokaler på Nya Tanneforsvägen 46-48. Och clownen som gör reklam för Essmans varmkorv – en kvalitetsvara!

Den som vill se mer av Arne Gustafssons vackra bilder – och inte vill vänta tills bilderna finns tillgängliga på museets hemsida – kan titta i den fina boken Staden mitt i tiden (1998), med text av Gunnar Elfström.
                         
                     

------------------------------------------------------------------

Vecka 10

I Carl Hamiltons enskilda arkiv på Östergötlands museum finns några hundra ”resefotografier” från kronprinsparet Gustaf och Victorias resa till Egypten 1890. Nu har vi börjat arbetet med att digitalisera den fantastiska samlingen. Vi passar också på att ordna nya syrafria emballage och bereda plats för bilderna i vårt klimatreglerade arkiv.

Joanna arbetar med att skanna, fotografera och redigera fotografierna i digitaliseringsstudion. Det är ett unikt material och fotografierna skannas högupplösta i 600 dpi. Varje digital bild blir över 200 Mb stor. Detta för att vi inte skall behöva skanna om de analoga originalfotografierna i onödan, utan låta dom vila i klimatarkivet. De största fotografierna fotograferas med kameran i studion.

Fotografierna i samlingen visar pyramider, oaser och orientaliska stadsvyer. På några av fotona är Victoria med, andra har hon själv fotograferat. Victoria var mycket intresserad av fotografi. Samlingen uppmärksammades för ett par år sedan av fotohistorikern Björn Axel Johansson i samband med att han gjorde research för sin bok Resan till Egypten. Drottning Victorias fotografiska liv (2012).

                           
När vi har digitaliserat samlingen kommer vi att visa ett urval av bilderna på vår Flickr-sida – och på sikt skall samlingen i sin helhet bli sökbar i museets webbdatabas. Några av fotografierna kan därtill, fram till augusti, ses på Vänersborgs museum (läs förra veckans blogg nedan).

------------------------------------------------------------------

Vecka 9

Östergötlands museum har en fantastisk samling med flera hundra ”resefotografier” från kronprinsparet Gustaf och Victorias resa till Egypten och södra Europa 1890. Några av fotografierna har Victoria tagit själv, andra har sällskapet köpt av lokala fotografer. De tunna albuminfotografierna är uppklistrade på styv kartong i stort format.

Just nu arbetar vi för fullt med att digitalisera denna samling och byta ut emballage inför förvaring i klimatreglerat magasin. Om vårt arbete med samlingen vill vi berätta i nästa veckas Fotoblogg.

Ett 30-tal av dessa resefotografier än nu utlånade till Vänersborgs museum för att visas i deras utställning ”Det långsamma resandets tid – våra första turistfotografer” som invigdes i helgen. Utställningen står till sista augusti, så den som har vägarna förbi Vänersborg i sommar skall inte missa detta!

Läs mer om utställningen på Vänersborgs museums hemsida och i artikeln från tidningen Vänersborgaren (klicka på bilden av artikeln nedan för att komma till tidningen). Fotot ovan från vernissagen kommer från Vänersborgs museums facebooksida.

               

------------------------------------------------------------------

Vecka 8

Att fotografera sig i mitten på 1800-talet var dyrt och inte många hade råd. År 1859 tog fotografen Desderi i Paris patent på en metod att med en speciell kamera skapa åtta fotografier på samma glasnegativ. På så sätt blev det ekonomiskt möjligt för många fler att låta fotografera sig.

När den franske kejsaren fotograferade sig i Desderis ateljé var den så kallade cartomanin i rullning. Alla ville plötsligt gå till fotografen och beställa ett dussin eller ett halvt av fotografiska visitkort (carte-de-visite). De populära visitkorten delades ut till släkt och vänner. Fotoateljéer etablerades i städerna.

Det tunna fotografiet klistrades upp på styv kartong. De första visitkorten på 1860-talet var enkla utan tryck på kartongen. Senare decenniers visitkortskartong hade olika tryck både på fram- och baksidan. Fotografens namn och telefonnummer; en karta till ateljén eller en teckning av densamma. En del fotografer ville berätta hur många medaljer och utmärkelser dom fått.

En utmärkt guide till datering av fotografiska visitkort finns i Östergötlands museums årsbok 2013 ”Fotografer i Östergötland”. Leif Wallentinsson skriver i två artiklar om ”Visitkortsepoken – Fotografiets spridning i länet” och ”Hjälp till visitkortsdatering”.

Visitkorten samlades ofta i vackra visitkortsalbum som låg framme på bordet i finrummet, där besökare kunde bläddra i dom. Många har idag sådana album hemma – och har man tur så har mormor skrivit på vem kortet föreställer. De fina albumen på bilden ovan visades på Östergötlands museum 2013 i utställningen ”Mer än en bild”.

------------------------------------------------------------------

Vecka 7

I söndags samlades vi på Östergötlands museum för att samtala om fotohistoria och hur på man på bästa sätt tar hand om sina fotografier. Många av oss har äldre fotografier hemma och de flesta hembygdsföreningar har större fotosamlingar. Eftersom allt fotografiskt material bryts ner är det viktigt att hantera och förvara fotografier på ett bra sätt, svalt och i låg luftfuktighet.

     

Bilden ovan är ett tryck på baksidan av ett visitkort. Det sammanfattar på ett bra sätt fotohistorien: optiken (att man i ett mörkt rum, ”camera obscura”, med ett litat hål som släpper in ljus, får en uppochnervänd bild av verkligheten på den motsatta väggen) och kemin (att silver mörknar när det utsätts för ljus). Och så de tre uppfinnarna av de viktigaste tidiga fotografiska innovationerna: Nicéphore Niépce, Louise Daguerre och William Talbot.

William Henry Fox Talbot tog det allra första fotografiska negativet år 1835, på ett silverbestruket papper. Han stod inne i familjens egendom Lacock Abbey i södra England och fotograferade mot ett fönster där ljuset strömmande in. Från negativet kunde han sedan göra många papperskopior. Talbot var sedan med och utvecklade glasnegativet. Daguerre, som brukar benämnas som ”fotografins fader”, gjorde däremot sitt första fotografi först år 1839 i Paris på kopparplåt – ett direktpositiv som inte kunde kopieras.

En annan spännande man i fotografihistorien är Eadweard Muybridge. Han ägnade en stor del av sitt liv åt att fotografera djur och människor i rörelse. Allt började med ett vad år 1877 om huruvida hästar som galopperar, vid något tillfälle har alla hovarna i luften samtidigt. Muybridge riggade upp ett antal kameror utefter en bana och spände snören över banan, kopplade till kamerornas utlösare. När hästen galopperade genom snörena utlöste den kamera efter kamera. Muybridge konstruerade en enkel projektor som visade fotografierna som en ”film” när man snurrade på skivan. Se filmen här!

------------------------------------------------------------------

Vecka 6

Östergötlands museum har över 11 000 glasnegativ från porträttfotograf Maria Teschs ateljé i Linköping. En fin samling glasplåtar från Teschs ateljé finns också på biblioteket i Linköping. De skänktes dit av Maria Tesch själv, några år efter det att hon avslutat sin fotografiska verksamhet 1917. Gåvan på ca 800 porträtt var ett svar på bibliotekets upprop om bidrag till en personhistorisk samling kring mer bemärkta östgötar.

Till skillnad från museets glasnegativsamling, som bara är från åren 1906-1917, är bibliotekets samling från hela Maria Teschs verksamhetstid, som startade redan 1873. Nu skall några av dessa bilder ingå i ett utställningsprojekt som Wolfgang Peter Menzel arbetar med: ”Ett ögonblick för evigt. Fem kvinnors fotografier." Vernissage på Östergötlands museum söndagen den 26 april kl. 14. Välkomna!

För att Maria Teschs porträtt skall kunna vara med i utställningen måste glasnegativen skannas. Och då man inte i onödan skall flytta känsliga glasnegativ travade vi iväg till biblioteket för att arbeta där några timmar. Biblioteket har en utmärkt skanner och medan Maria Tesch själv blickade ner på oss från väggen – något misstänksam över vad all denna teknik kan göra med hennes glasnegativ – växte bilderna fram på skärmen.

Maria Tesch var en sparsam dam och det man kan göra själv behöver man ju inte köpa. Som skyddspapper för att skydda bildskiktet på den ena sidan av glasplåtarna använde Maria gamla tidningar och – som på bilden nedan – ett tillklippt kuvert från ett brev hon fått: ”Fröken Maria Tesch, Nygatan no. 46, Linköping”.
 

------------------------------------------------------------------

Vecka 5

Det finns många institutioner i Linköping som har fotosamlingar. För att kunna samverka bättre kring frågor som rör bevarande och tillgängliggörande har vi träffats och pratat. Om hur vi framöver kan lära av varandra. Hur man bäst förvarar fotografiskt material och hur vi skall kunna visa alla våra bilder och göra dom sökbara. Kanske kan vi komma längre om vi gör gemensamma insatser kring klimatarkiv och digitalisering än om vi sitter var och en på sin kammare.

Vi träffades första gången förra veckan på Östergötlands museum. De som var med kom från Regionarkivet, Gamla Linköping, Länsstyrelsen, Flygvapenmuseum, Östergötlands museum, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och Östergötlands arkivförbund.

    

Vi var alla överens om att det är viktigt att samverka och att vi skall träffas fler gånger, nästa möte i maj. Då är Stadsarkivet och Stadsbiblioteket värdar. Är det månne någon mer organisation som skall vara med i gruppen? Kan vi ordna gemensamma utbildningstillfällen framöver? Vilka erfarenheter har vi av de olika system för fotoregistrering som vi använder? Det finns mycket att prata om – och mycket att vinna på att träffas och göra saker tillsammans!

------------------------------------------------------------------

Vecka 4

I januari 1839 berättade parisaren Louis Daguerre att han lyckats fixera bilder i en camera obscura. Världen häpnade. Fotografiet var fött! I Paris befann sig vid denna tiden den svenske löjtnanten Lars Benzelstjerna. Han blev intresserad av den nya konsten fotografi (ljusskrift) och tog med sig en daguerreotypiapparat hem till Stockholm. Snart kunde man köpa både apparater och bruksanvisningar på svenska i Bonniers bazar på Norrbro i Stockholm.

Benzelstjerna kom till Norrköping sommaren 1841. I konditor Öhmans hus vid tyska Torget demonstrerade han mot entréavgift tekniken och visade tidigare tagna bilder. Benzelstjerna besökte också Söderköping och Linköping lite senare på sommaren. I stifts- och residensstaden Linköping förlades experimenten till ”Gymnasii större lärosal”. Såväl Norrköpings Tidningar som Östgötha Correspondenten och Linköpings-Bladet skrev artiklar.



Fler blev förstås nyfikna på möjligheten att frysa ett ögonblick av verkligenheten. I maj 1845 anlände manufakturisten J. W. Bergström till Norrköping. Han drev en framgångsrik porträttateljé i Stockholm och passade på när han var i Norrköping – förmodligen i affärer – att slå upp en enkel utomhusateljé i den Gyllingska trädgården. Han tog också bilden ovan på Swartziska huset vid Motala ström åt fabrikör John Swartz. På vattnet syns att exponeringstiden är lång. Daguerreotypen finns idag på Östergötlands museum.

Daguerreotyper är svåra att fotografera av eftersom den negativa bilden på kopparplåten bara syns positiv i vissa vinklar. Daguerreotyperna är också mycket känsliga för beröring och luftföroreningar. Dom är därför nästan alltid monterade bakom skyddsglas i en ask eller en ram. I Östergötlands museums arkiv finns dock en liten trälåda med omonterade plåtar.

I lådan finns både oexponerade och framkallade daguerreotyper – en föreställande en för oss okänd ung dam. Bilden är vackert handkolorerad; blå klänning och lite rouge på kinderna. En stol med högt ryggstöd och ett bord att luta armen mot gjorde det lättare att sitta absolut stilla under den långa exponeringstiden. Inte heller vem daguerreotypisten var är känt i dag.

Boktips: ”De första fotograferna. Introduktion av fotokonsten i 1840-talets Sverige.” Björn Axel Johansson (2005). ”Fotografer i Östergötland. Från daguerreotypi till digitalt.” Östergötlands museum” (2013).

------------------------------------------------------------------

Vecka 3

God fortsättning på det nya året! Vi här på Östergötlands museum tänker ha ett fantastiskt foto-år 2015. Och vi vill dela det med Er! Precis som lilla barnet Matsson på Maria Tesch foto nedan är året fortfarande så ungt att det måste kliva upp på en pall för att synas. Och likt barnen Grevall från Linköping låter vi våra fotografisamlingar titta fram ur gömmorna.

Fotot på barnen Grevall är från visitkortsamlingen Porträtt av Östgötar. Där har vi kommit fram till bokstaven H, vilket innebär att ungefär en tredjedel av den 1500 foton stora samlingen nu är skannad. Ett litet urval från den samlingen kan ses på Flickr. – Av Maria Tesch omfattande porträttsamling är 800 negativ nu registrerade och skannade. Under våren kommer dessa att bli sökbara i museets webbdatabas.

I olika föredrag tänker vi berätta om fotografi. Boka in söndagen den 8 februari kl. 13 för ett samtal på Östergötlands museum om fotohistoria och hur man tar hand om sina fotografier på bästa sätt. Ta gärna med frågor och funderingar kring kulturhistoriskt fotografi! Här på Fotobloggen kommer det naturligtvis ett nytt inlägg varje vecka. Berätta för dan.loren@ostergotlandsmuseum.se vad du undrar över och vill läsa om!

I utställningar såväl på Östergötlands museum som på andra museer visar vi fotografi. Vänersborgs museum kommer snart att inviga en utställning om ”resandets fotografi”. Östergötlands museum lånar ut några unika fotografier från kronprinsparet Gustaf och Victorias resa till Egypten 1890. Fotokonservator Lennart Andersson från Vänersborg har valt ut fotona.

------------------------------------------------------------------

Vecka 51

Julen 2014 närmar sig med raska steg. Då passar vi på att visa några bilder från jular som gått.

Någon jul kring 1940 tar Karl Johan Stenhardt ett foto från sin ateljé i Centralpalatset, med utsikt över Stora Torget i Linköping. Där nere sitter Folke Filbyter på sin häst och begrundar den vita snön och ljuset som strålar från julgranen. Han har suttit där ett drygt decennium vid det här laget; Carl Milles’ staty restes 1927.

I prästgården i Stora Åby, Ödeshögs kommun, står julgranen pyntad och grann. Ljusen är tända och stämningen är just så fridfull som man kan förvänta sig i en prästgård. – I Dalaryd, Svinhults socken, Ydre kommun, lyser en fackla bland de höga, snötyngda granarna. Kanske är det tomten själv som är ute på ärende?

Vi önskar er alla en synnerligen GOD JUL och återkommer efter helgerna med fler berättelser om Östergötlands museums fantastiska fotosamlingar. Var rädda om er!

------------------------------------------------------------------

Vecka 50

Samverkan mellan museer är spännande och intressant. Vi lär av varandra! Dessutom är det ju alltid roligt och inspirerande att träffa duktiga kollegor. I veckan tog vi tåget norrut till Eskilstuna stadsmuseum, där vi blev mycket väl mottagna av Cecilia och Susanne.

I Eskilstuna har man kommit långt i sitt ABM-samarbete (Arkiv, Bibliotek och Museer); stadsarkivet, stadsbiblioteket, stadsmuseet, musikarkivet, Svenska barnbibliotek, Arkiv Sörmland, Sverigefinländarnas arkiv och Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening samarbetar. I stadsbiblioteket finns gemensamma lokaler, som man turas om att bemanna. En gemensam tidskrift ges också ut.

         

På Eskilstuna kommuns hemsida finns en imponerande verktygslåda för lokalhistoriska studier. Man kan titta på fotografier, leta efter arkivhandlingar, läsa artiklar och se på historiska kartor. En särskild del av Eskilskällan kallas för Skolkällan och är speciellt inriktad mot skolornas behov. Titta gärna närmare på denna fantastiska lokalhistoriska webbplats: Eskilskällan

Ett stort tack till Eskilstuna stadsmuseum för att ni visade upp ert goda arbete med att tillgängliggöra fotosamlingar och arkiv! Och välkomna till oss på Östergötlands museum för att titta på vårt arbete framöver. Samverkan befruktar!

------------------------------------------------------------------

Vecka 49

Carl Hamilton var landshövding i Östergötlands län 1941-1956. Han hade dessförinnan en lång och framgångsrik diplomatisk karriär, med stationeringar i London, Paris, Helsingfors och Köpenhamn. I Carl Hamiltons enskilda arkiv (E130) på Östergötlands museum finns många unika fotografier från kungliga resor i Sydeuropa och Afrika.

I vackra askar med Stockholms slott i relief på locket har Carl Hamilton också samlat fotografier och vykort på framför allt svenska kungligheter kring sekelskiftet 1900. I de 24 askarna ligger sammantaget 1535 fotografier. På baksidan av många bilder finns noterat vilka personer som är avbildade samt vilket år fotot är taget.



Varje ask är tillägnad en kunglighet. Oscar II, Gustav V, Kronprins Gustaf Adolf (Gustaf VI Adolf), Prins Eugen, Prins Carl och Prins Wilhelm är några av dem som fått ge namn åt askarna. Drottningar och prinsessor finns naturligtvis också med på fotografierna, som både är officiella porträtt och mer vardagliga bilder.

Nedan syns ”Sveriges Konungahus” 1907. Fler av Carl Hamiltons samlade fotografier av svenska kungligheter finns att se på Östergötlands museums Flickr-sida. Klicka här för att se Gustav V hålla borggårdtstalet 1914, Prins Eugen måla i trädgården och Prinsessan Margareta spela hockey.

------------------------------------------------------------------

Vecka 48

I en brun kapsel på en hylla i arkivet finns ett spännande material från fotografen Frans Dyring. Han var en av Östergötlands tidigaste fotografer. År 1864 köpte han fastigheten på Drottninggatan 44 i Linköping och inrättade en ateljé i en liten trädgårdspaviljong.

På bilden nedan sitter Frans döttrar Hilda och Emma framför ateljén. Den fotografiska verksamheten gick bra och flickorna fick hjälpa sin far att kopiera och framställa visitkortsporträtt. När Frans Dyring går bort 1877 tar döttrarna över ateljén.

Flera gånger var Frans Dyring i Stockholm och lärde sig konsten att framställa pappersbilder. Han praktiserade hos den kände hovfotografen Matthias Hansen. Vid besöket 1862 antecknade Dyring flitigt i sin lilla bok, recept på olika kollodium och andra ”hemliga” recept.

Anteckningsboken finns bevarad och förvaras idag i Östergötlands museums arkiv. Läs gärna mer om Frans Dyring i Gunnar Lindqvists utmärkta artikel Frans Dyring – Linköpings förste fotograf i museets årsbok 2013.

------------------------------------------------------------------

Vecka 47

Under Fotoåret 2013 visades utställningen Mer än en bild – guldkorn ur fotosamlingarna på Östergötlands museum. Då kunde man titta in i Maria Tesch ateljé som var uppbyggd i utställningen. Henne ateljékamera, en piedestal, stolen som den som fotograferades fick sitta i – och fonden, med motiv från en fin salong, som skulle bli bakgrund. Inredningen skänktes till museet några år efter Maria Tesch bortgång 1936.

             

Nu kan man snart titta in bland Maria Tesch fotografier. I takt med att vi skannar glasnegativen från Marias verksamhet kommer det att bli fler och fler bilder sökbara i databasen. Det skall gå att söka på förnamn, efternamn – och detaljer i bilden som till exempel ”bröllopsklänning”, ”mustasch” och ”hatt”. Har Din farfar eller mormor låtit fotografera sig i Maria Tesch ateljé? Då kanske en sökning i vår webbdatabas kan ge resultat.

Någon gång i början av nästa år blir det premiär att söka bland de första digitaliserade porträttfotografierna från Maria Tesch samling. Följ med i Fotobloggen så berättar vi när det &au


Östergötlands museum

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Godsadress:
Vasavägen 16

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping



Telefon: 013-23 03 00
Epost: Östergötlands museum


Löfstad slott

Löfstad slott
605 97 Norrköping
Telefon: 011-33 50 67
Epost: Löfstad


Se avdelningar och personal →

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Facebook

Facebook  Östergötlands museum

Facebook  Löfstad slott